I tidskriften Ekonomisk debatt argumenteras till stöd för beslutet att ta bort solcellsstödet. Det fundamentala argumentet är att solceller inte kan fortsätta bli billigare och att installationskostnaderna inte kan sänkas utan beror på lönekostnader. Det är en bedömning få i solcellsbranschen delar. Det franska energibolaget Engie liksom organisationen Bloomberg new energy finance talar tvärt om om att solel kommer kunna produceras för under 10 öre/kWh under 2020-talet, vilket skulle göra att kostnaden blev 20 öre/kWh i Sverige där instrålningen är ungefär hälften jämfört med det bästa platserna i världen.

Även här betyder det att solel då konkurrerar ut all annan ny elproduktion. Men solelen blir samtidigt så mycket billigare än olja och gas att solel kan användas för att inte bara ersätta, utan producera bränslen. När solel kan användas för att ersätta och producera bränslen faller också de argument som framförs om att solelen kommer skapa ett oekonomiskt överskott. Den som tror att solpanelpriset kommer sluta falla är än dåre, skrev Micheal Liebreich på Bloomberg New Energy Finance nyligen. Så det är synd om politikerna påverkades av föreställningen att solelutvecklingen har stannat.

Dagens Nyheter spred därefter en artikel som påstod att ny forskning visade att biodrivmedel gav större koldioxidutsläpp än bensin och diesel. I den vetenskapliga artikel man åberopade föreslog författarna ödmjukt ett ”Carbon benefit index”. Detta beräknade index utgick ifrån att all markanvändning som inte var skogsplantering skulle belastas med den koldioxid som inte togs upp av sådan planterad skog.

Men det räcker inte för att nå slutsatsen att biodrivmedel ger större koldioxidutsläpp än fortsatt konsumtion av fossil diesel och skogsplantering. Att använda mark för att producera drivmedel kan man göra i tusentals år, medan när en skog växer upp blir netto-inbindningen snart mindre än dieselutsläppen. Därför blir biodrivmedels-produktion långsiktigt bättre än åter-beskogning. I förslaget till ”Carbon benefit index”, skall man dock räkna bort det långsiktiga effekterna genom att diskontera framtida utsläpp, såsom ekonomer brukar göra. Denna matematiska manipulation skriver man inget om i DN-artikeln. Man måste gå till bilagan till den vetenskapligt artikeln som finns tillgänglig på internet för att kunna förstå hur de räknat. I DN-artikeln talar man om att man räknar på avskogning för biodrivmedelsproduktion utslaget på en 100-årsperiod.

Genom att under den närmaste generationen fortsätta elda fossil olja och fånga upp kolet i växande skog tar man ifrån kommande generationer möjligheten att använda marken för att producera mat eller drivmedel. Skogens och dess kolinnehåll måste ju bevaras – markägarna får inte välja, skog får inte bli jordbruksmark och skogsbränder måste för alltid förhindras.

När Sverige och EU istället vill bevara framtida generationers rätt att använda jordbruksmarken för sådana syften är det inte mindre vetenskapligt, bara en annan värdering av framtida generationers möjligheter.

Så ett vetenskapligt förslag till ett beräkningsbart index har på DN blivit ett vetenskapligt resultat. Det man kallar ”koldioxidutsläpp” betyder att man belastas med att någon annan inte planterat skog. Att det inte är en långsiktigt hållbar strategi har man dolt genom att diskontera bort framtida utsläpp. Detta har inte varit bra för förståelsen av intressanta frågorna om utsläppens fördelning i tiden och distinktionen mellan stabila fossila kol-lager i jordskorpan och de som finns i biosfären.

Men bioenergi-motståndarna har älskat den vetenskapliga auktoriteten. Artikeln har refererats som om den gällde verkliga koldioxidutsläpp och den kommer säkert förvirra politiken.

Ute i verkligheten ger sol och vind den billigaste nya elen i nästan hela världen. 

För första gången gav förnybar energi mer el är alla kolkraftverk i Tyskland 2018, och landets sista stenkolsgruva stängdes före julafton.

Kina byggde åter mest sol och vind-elverk i världen men har inte startat något nytt kärnkraftbygge på två år. Men koldioxidutsläppen tycks ha ökat igen.

Den brittiska kärnkraften levererade bara 2/3 av vad den gav som mest. Men sol och vind gav 2018 mer el än kärnkraften, vindkraften ensam tre gånger mer än kol gav mindre el än på hundra år.

I USA var kolkonsumtionen den lägsta sedan 1978.

Det är medialt häftigt att kritisera förnybar energi och att förringa riskerna med klimatförändringar. Men dåligt underbyggd kritik skapar förvirring som fördröjer den snabba utbyggnad av billig fossilfri el som behövs – så koldioxidutsläppen ökade åter igen under 2018.