Avskaffandet av vinster i välfärden är fullt möjligt. Det går, men kräver politisk vilja. Det slår en norsk rapport fast, som nyss presenteras i svensk översättning. Däremot måste man vara beredd på att vinstdrivande aktörer kommer att lägga betydande resurser på att stoppa förändringen. Förstås.

I rapporten, som översatts till svenska av Arena Idé, poängterar man att välfärdstjänster skiljer sig från andra tjänster, och att de vinstdrivande företagens huvudsyfte skiljer sig från samhällets mål. Man slår fast att det spelar roll vem som levererar vården, och att valfrihet inte alltid är av godo.

I den svenska versionen av rapporten finns även en bilaga om den svenska situationen. Där påtalas att stödet för vinster i välfärden är mer utbrett bland politiker än övriga befolkningen. Hela 68 procent av medborgarna anser att vinster ska förbjudas i skattefinansierad vård.

Den norska utredningen är tydlig med att en vinstbegränsning inte är svaret. Det är inte vinstuttaget som är det stora problemet – utan själva vinstdriften i sig.

Privata aktörer är inte lika vanliga i grannlandet som här i Sverige. Men till Dagens ETC (13/11) säger Marta Szebehely, ​​professor i socialt arbete vid Stockholms universitet, att man i Norge ser Sverige som ett skräckexempel.

Den norska utredarens ordförande, Jan-Erik Støstad, är tydlig med att kommersiellt tänkande i vården kan få “stora, olyckliga konsekvenser för både enskilda människor och för samhället”.

Det kan vara svårt att veta vilken ände man ska börja i om man vill förstå den svenska välfärdens utmaningar. Ta till exempel primärvården, där det ibland nästan tycks vara så att regionerna själva har som mål att så många som möjligt ska vända sig till nätläkarna – trots att detta utarmar regionens egen budget.

För boende i Västra Götalandsregionen blir det extra tydligt när VGR höjt patientavgifterna, och därmed höjt ribban ytterligare för vårdbesök. Det har inte bara resulterat i dyrare vårdkontakter – ingen vet heller längre om, eller vad, det kostar att förnya ett recept.

Den som loggar in på 1177 för att förnya ett recept möts numer av en liten faktaruta där man informeras om att en patientavgift kan tas ut. Exakt vad som gäller vid just den här receptförnyelsen framgår inte. Samtidigt är det hos nätläkaren Kry klart och tydligt att ett förnyat recept kostar 100 kronor.

I rapporten lyfts den fria etableringsrätten fram som särskilt problematisk, eftersom den gör att vården går från att vara behovsstyrd till att styras av efterfrågan. Det spär på ojämlikheten och driver upp kostnaderna för samhället.

När man använder sig av nätläkartjänster är det nämligen ens hemregion som står för notan, medan nätläkarföretagen väljer att etablera sig i regioner med låga patientavgifter för att kunna erbjuda billigare tjänster. En utredning är på gång, men kärnan – vinster i välfärden – kvarstår.

Det är klart att nätläkarna blir ett populärt alternativ eftersom det är både enkelt och tydligt. Det är inte konstigt att välja det billigaste alternativet, trots att det utarmar den skattefinansierade vården, när du i det fria vårdvalet förvandlas till konsument.

Den norska rapporten inger dock visst hopp för framtiden. Det behöver inte vara så här, där du ständigt är kund till ett företag, där du i kontakt med vården köper en tjänst.

Förändring är möjlig, om politikerna vågar. När det gäller annat, som bensinpriserna, är ju svaret alltid att man inte kan trotsa “folkviljan”. Här är folkviljan tydlig: vinster i välfärden ska bort.