Ulrika Lindahl: Ingen verklighet bakom den påstådda otryggheten

Partier från höger till vänster skriker lag och ordning. Mediernas rubriker larmar om skottlossning och gängkriminalitet. Och då skriker väljarna också att lag och ordning är den viktigaste frågan.

I en av de senaste väljarbarometrarna, publicerad i Expressen, säger nästan var femte väljare att lag och ordning är den viktigaste frågan. Jämförelsevis svarar bara sju procent att skola och barnomsorg eller miljön toppar deras lista inför valet. Ännu färre, ynka fyra procent sätter äldreomsorgen främst. Lena Rådström Baastad, Socialdemokraternas partisekreterare, kommenterar det så här:

– En ny typ av otrygghet växer fram och då måste vi visa att vi har svar och lösningar.

Och när Socialdemokraterna presenterade sin lag och ordningsfokuserade valplattform för en dryg månad sedan sa valgeneralen John Zanchi så här:

– Vi har en politisk dagordning i dag som i någon mening är auktoritär, det finns i väljarkåren en önskan om att någon ska ta kontrollen över samhällsutvecklingen.

Men vad är verkligheten bakom den här nya typen av otrygghet som kräver auktoritet, kontroll och hårdare tag? Tittar vi på statistiken så blir det tydligt att brott inte är något som en majoritet av oss kommer att utsättas för under vår livstid, särskilt inte de grova brotten.

Totalt sett har det dödliga våldet per invånare minskat med en tredjedel från början av 1990-talet till början av 2010-talet. Det tros bero på minskad tolerans för våld i allmänhet, minskat starkspritsdrickande och bättre akutsjukvård.

Brottsförebyggande rådet skriver visserligen i sin senaste rapport att antalet fall av dödligt våld har legat något högre de två senaste åren men att siffran varierar kraftigt från år till år och att det är för tidigt att säga om det är ett trendbrott från den långsiktiga minskningen. Vi pratar här om 106 fall av dödligt våld under 2016.

Det kan jämföras med några andra siffror från Socialstyrelsens patientregister över orsaker till att personer har drabbats av sjukdom och död.

Olika typer av fall:

73 052 personer

Cyklistolyckor:

3 362 personer

Avsiktlig självdestruktiv handling genom förgiftning med droger, läkemedel eller biologiska substanser: 5 427 personer

Kirurgisk operation eller ingrepp: 22 029 personer

Socialstyrelsen konstaterar att överhuvudtaget har inlagda på sjukhus till följd av våld, det som i statistiken kallas övergrepp av annan person och kan vara allt från vapenvåld och knivvåld till knuffar, har minskat de senaste tio åren med 40 procent. Sorgligt nog är det för kvinnor nio gånger vanligare att vårdas på sjukhus för att de avsiktligt skadat sig själva än på grund av att någon annan har gjort det.

Så den otrygghet som både sossar och moderater hänvisar till i sina valutspel kan inte ha orsakats av en faktisk ökad utsatthet för våld och brott. Om vi bara utgick ifrån hur siffrorna ser ut borde det vara precis tvärtom. Att människor känner sig otrygga beror alltså på något annat.

Kanske på att det är just otryggheten som partierna väljer att prata om. Ju fler som säger att vi är otrygga desto mer otrygga blir vi. Och otrygga och rädda människor kan lättare övertalas att bygga murar och gömma sig bakom auktoritära ledare som tar kontrollen.

Rädda människor har svårare att kräva rättvisa, mer resurser till skolan, tryggare vård för äldre, bättre cykelvägar, mer psykiskt stöd till unga flickor och fler fritidsgårdar i utsatta områden i stället för fler poliser och övervakning.