Eller nej, det tänker jag inte alls. För det är ju Moderaterna som har lanserat ordet. Och det har faktiskt ingenting med riktig integration att göra. För Moderaterna betyder integrationsplikt högre krav på nyanlända, fler enkla jobb till sänkta löner, bidragstak och 100 timmar samhällsorientering om svenska värderingar.

Som om de allt djupare i klyftorna i vårt samhälle skulle kunna lösas av att nyanlända får ännu mindre pengar och får lära sig att i Sverige är vi minsann jämställda (i alla fall på pappret).

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Tyvärr är det inte bara Moderaterna som tänker så här. Magdalena Andersson, Sveriges socialdemokratiska finansminister, drog i veckan den slutsatsen i en intervju i DN att de växande klyftorna, och särskilt barnfattigdomen, är ett skäl att strama åt migrationspolitiken. ”Vi vill inte ha ett samhälle med växande klyftor där sammanhållningen blir sämre. Om barn får dåliga uppväxtförhållanden, där de har svårt att klara skolan, så kan det föda sociala problem och kriminalitet. I Sverige skulle vi bli främlingar för varandra”.

Så säger hon. Fattigdomen och segregationen ska alltså bekämpas genom att hålla fattiga borta från Sverige. Inte genom att omfördela från rika till fattiga som man kanske hade kunnat vänta sig av en socialdemokrat.

Men om vi ska integrera med hjälp av integrationsplikt så är det ju de som framför allt driver på segregationen som måste tvingas att förändra sitt beteende.

Vi kan titta på den rapport om mångfald och segregation som Hyresgästföreningen publicerade nyligen. De kommuner och de bostadsområden i de stora städerna som har lägst mångfald, alltså är mest segregerade, är de rika områdena. Södermalm i Stockholm, Majorna-Linné i Göteborg, Innerstaden i Malmö. Vaxholm, Öckerö. Den kommun i Sverige som har allra lägst i mångfald är Lekeberg i Örebro län. Lekeberg var länge den kommun som tog emot allra minst flyktingar i Sverige. Kommunledningen skyllde på att det inte fanns några lägenheter eftersom alla i kommunen bor i hus.

Och Hyresgästföreningens rapport visar också, så klart, att det är just områden utan hyresrätter som har lägst mångfald. Och omvänt, områden med hyresrätter har högst mångfald. Det är här människor blandas i stället för att delas upp.

Människor som väljer att flytta till områden med andra rika och kommuner som väljer att inte satsa på hyresrätter är alltså de som skapar segregationen, inte de som bor i Botkyrka, Vivalla, Angered eller Rosengård. Så lite integrationsplikt här kanske alltså skulle vara på sin plats. Fler billiga hyresrätter i Djursholm skulle absolut snabba på integrationen rejält.

Samma sak med skolan. Vi vet att den svenska skolan blir allt mer segregerad. I Skolverkets rapport från mars 2018 står det klart och tydligt att skillnaderna mellan svenska skolor ökar. Elevernas socioekonomiska bakgrund har större betydelse för hur de lyckas i skolan och elever med olika bakgrund går alltmer sällan i samma skola. Vi vet också att det fria skolvalet har skyndat på segregationen, inte minst för att det förekommer så kallad white flight. Det vill säga högutbildade höginkomsttagare väljer en annan skola till sina barn om andelen elever med utomeuropeisk bakgrund når en viss nivå. En studie från Örebro universitet där småbarnsmammor djupintervjuats visar att trots att de pratar om etnisk mångfald som en berikande faktor så väljer de ofta någon form av ”svenskhet” när de ska välja skola till sina barn.

Samtidigt: London School of Economics har precis släppt en ny rapport där elevers attityder till andra etniska grupper har studerats. Rapporten visar att elever som tillhör en viss etnisk grupp får mer positiva attityder till andra etniska grupper om de möter elever från de grupperna i skolan. Och ju mer blandat desto positivare attityder. Sambandet fungerar också åt andra hållet, ju mindre blandat desto mer negativa attityder till andra grupper.

Det här kan ju kännas rätt självklart, men London School of Economics har satt siffror på det och kan visa sambandet mellan blandning och attityder med grafer och diagram efter ha studerat elever i hela England.

Integration är möten mellan människor och grupper, förståelse, empati och positiva attityder som i sin tur leder till minskade konflikter, fred i världen (ja, faktiskt) och solidaritet. Så kalla inte krav och hårda tag för integrationsplikt när det enda målet är att låta dem som faktiskt är ansvariga för segregationen slippa ta ansvar för integrationen.