BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Butiken Kiwi kom först med nyheten att de skulle sänka priserna på sockerfri läsk, och matvarukedjorna Rema 1000 och norska Coop svarade snabbt att de skulle följa efter. Enligt Jan Paul Bjørkøy, chef på Kiwi, dricker en genomsnittlig norrman 111 liter läsk och mineralvatten per år, och läsken är den viktigaste källan till att få i sig socker. Då en liter cola innehåller nästan 50 sockerbitar ska butikernas tilltag bidra till en bättre hälsa för norrmännen.

Sanningen bakom tilltaget stavas troligtvis även ekonomi. Landet har en sockerskatt som höjdes i år, vilket märks i handeln. Globalt är sockerskatt infört i 19 länder, flera av dem inom EU, och påverkan på försäljningen är tydlig. När Mexico 2014 införde sockerskatt sjönk försäljningen med över fem procent första året, för att falla med ytterligare tio procent året efter.

Syftet med skatten är att motverka fetma, och enligt Världshälsoorganisationen bör länder minska sockerkonsumtionen med 20 procent. I Sverige är vi långt ifrån opåverkade, enligt livsmedelsverket får 40 procent av svenskarna i sig för mycket socker. Trots det debatteras inte sockerskatten på en seriös politisk nivå här.

Såväl vår förra som vår nuvarande regering har i koppling till matens miljö- och klimat­påverkan sagt att det inte är politikernas uppgift att styra vad befolkningen äter. Det är en ståndpunkt som även verkar gälla hälsa, och ännu har inget riksdagsparti, bara enskilda ledamöter, tagit ståndpunkt för sockerskatt. Socialminister Annika Strandhäll (S) säger att de vill invänta effekten i Norge, trots att skatten funnits där i 30 år.

Samtidigt blir den svenska vården med sina stora finansieringssvårigheter en allt större valfråga, och vi skulle ha mycket att vinna för såväl miljö och hälsa med förbättrade matvanor. I Portugal är sockerskattens intäkter på 80 miljoner euro förra året öronmärkta till landets hälso- och sjukvård.

Kanske behöver vi däremot inte vänta på tröga politiker, utan har genom det norska exemplet ett nytt mål för påtryckningar. När butiker själva börjat ta ansvar för etiska aspekter borde de fortsätta med det, och om norska Coop kan korrigera priser för folkhälsan borde även svenska Coop kunna göra samma sak.

I Sverige är hållbarhet en viktig kommunikationspunkt för mataffärerna, och Coop valdes nyligen till Sveriges mest hållbara varumärke i Sustainable Brand Index, en rankning kring hur konsumenterna uppfattar varumärken. Även Lantmännen och Ica är topprankade. Mat och hållbarhet verkar gå hand i hand i Sverige – i alla fall i handelns kommunikation.

I verkligheten har vi däremot mycket att göra för att förbättra matens påverkan på hälsa och miljö. Ur hälsosynpunkt äter vi både för mycket socker och rött kött, samtidigt som det är totalt nödvändigt att ändra vår kost om vi vill ha ett stabilt klimat. Sedan 1990 har svenskarnas köttätande ökat med 41 procent, vilket lett till att utsläppen från maten ligger på en helt ohållbar nivå. Förutom fetma och sjukdomar bidrar våra rätter till bland annat långa transporter,  svinn, skövling av regnskog, vattenförbrukning och utrotning av arter.

Välutformade skatter fungerar, och en matskatt på de mest miljöskadliga varorna skulle enligt en svensk studie kunna minska köttproduktionens utsläpp med över tolv procent. Politikerna ligger däremot långt efter i att hantera problemen, och idag verkar styrmedel och politiskt mod oändligt långt borta.

Därför blir butikernas agerande i vårt grannland högintressant då det öppnar upp för påtryckningar direkt mot källan. I omställningen behöver alla göra allt de kan, och hårda krav måste ställas på alla aktörer för att bidra. När mataffärerna håller så hög profil i hållbarhetsarbetet blir ursäkter svåra att hitta när det nu blivit så tydligt att de kan göra mer. Starkare åtgärder behövs, och butikernas ekonomiska styrmedel skulle kunna ha snabbare verkan än Rosenbads. Trots allt hittas ju piskor och morötter oftare i handeln än i politiken.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.