Men om vi ser tillbaka till nyordslistan visar 2014 en annan, på många sätt ljusare, samtid. På listan hittar vi ord som cisperson, ickebinär och tvåkönsnorm. 2024 har vi i stället begrepp som soft girl och looksmaxing.

Jag är den första att erkänna att rörelsen runt 2014 hade sina problem. Som bitvis överdrivet teoretisk, glittrig och elitistisk blev vänstern ett spektakel som missade klassperspektiven och stängde dörrar för den som inte hade stenkoll på begreppen.

Men det fanns styrkor. Som fokus på transpersoners existens och rättigheter. Eller att feminismen kändes relevant. Och det jag personligen saknar mest i min vardag: en sorts kroppslig frigörelse bort från smalhets. Vi lät varandras kroppar vara i fred. Det var en tid då hets kring mat och kropp var något negativt. 

Julhelgen ackompanjerades då av texter i sociala medier om att undvika att kommentarerna kring hur mycket du själv – eller någon annan – lägger på tallriken. Återkommande var uppmaningarna om att inte säga saker om att man ska ”förtjäna maten” eller på annat sätt behandla mat som något skadligt.

Idag, i nyårsledighetens scrollande, svämmar sociala medier snarare över av kalorisnåla recept och rent ätstört innehåll. Visst känns det bekant med kollegor, familj eller vänner som – kanske i all välmening eller på skoj – knappt kan prata om annat än kost, protein och kalorier? För när feminismen sakta men säkert blivit mer och mer ute, har smalhetsen gjort comeback.

Samtidigt fortsätter ätstörningar att vara ett folkhälsoproblem. På 1177 uppmanas den som är anhörig till någon med ätstörning att undvika kommentarer kring mat, vikt och utseende, eftersom det ”kan vara triggande för personen, särskilt i matsituationer.” 

Här poängteras också att du inte alltid kan se på en person om den är sjuk i ätstörning. Det som var en naturlag i den unga vänstern 2014 känns i dag väldigt långt bort.

Missförstå mig rätt: smalheten som ideal var egentligen aldrig hotat. Men under några år kändes det som att det ätstörda samhället för ett ögonblick fick syn på sitt eget beteende. Det fanns ett andrum. Kanske sammanföll det med när kroppsaktivismen tog Instagram med storm.

Inför 2025 känns få saker så ute som kroppspositivism. Det vittnar nyorden soft girl och looksmaxing om. En soft girl bejakar skönheten (konventionellt kvinnlig och smal sådan) och väljer bort karriären. Looksmaxing gäller främst killar och begreppet har sina rötter i incel-forum, och handlar om att optimera sitt utseende genom kost, träning eller kirurgi.

Det är värt att ha i åtanke när vi nu snickrar nyårslöften för året 2025. Inför nästa familjehögtid, eller bara runt fikabordet på jobbet, kan vi kanske prata om något annat än kost och träning? 

Nej, det var inte bättre förr – men att helt ge upp måste ändå ses som ett nederlag. Så inför det nya året är mitt nyårslöfte att bli lite bättre på att strunta i kroppen. Inte genom en ny kroppspositiv rörelse, där kroppen fortfarande bara är en sexig yta, utan snarare helt skita i den. 2025 vill jag lägga kroppen som koncept på utelistan, och bara få existera.