Landets hyresgäster står återigen inför en markant hyreshöjning: i genomsnitt på 4,7 procent. Hanterbart för många, men inte för alla – för de med små marginaler lämnar det djupa revor i plånboken.
Särskilt hårt drabbas barnfamiljer. Under första halvan av 2024 vräktes 342 barn, vilket motsvarar 13 barn i veckan. Den vanligaste orsaken är att hushållet inte haft råd att betala hyran.
En tidigare positiv trend har brutits, och allt fler barn drabbas. Det slås fast i en ny rapport av tankesmedjan Arena Idé.
Sverige har en nollvision mot vräkningar av barn. Trots detta har nästan 9 000 blivit vräkta sedan 2008, då statistik över vräkningar började föras.
Och mörkertalet är stort. Dels för att många barnfamiljer lämnar hemmet innan själva vräkningen hinner genomföras, dels för att man i statistiken bara inkluderar förstahandsmarknaden – en marknad många inte tagit sig in på.
Det framkommer i rapporten att det finns en möjlighet att vräkningarna kommer att minska framöver – men inte för att situationen förbättras. Det handlar snarare om hur högre hyror, längre bostadsköer och höjda inkomstkrav leder till att allt färre får tillgång till ett förstahandskontrakt. Alltså: färre vräkningar kommer att synas i statistiken.
Problembilden är tydlig: många vräks för att de inte har råd med hyran. Samtidigt fortsätter hyrorna att stiga snabbare än lönerna. I Sverige 2025 ser vi dessutom hur fastighetsägarna höjer hyrorna medan staten staten sänker bostadsbidraget – ett redan urholkat avdrag som allt färre får.
I Arena Idés rapport presenteras också förslag på åtgärder. Ett förslag är att barnkonventionen ska tas i beaktan vid domstolars och Kronofogdens beslut om vräkning, så att inga barn tvingas från sina hem. Barn behöver också få en särskild ställning i hyreslagen och barns rättigheter måste tas på allvar i Socialtjänstens behovsprövningar.
Ett bredare problem, konstaterar man, är bostadsmarknaden i stort. Det behöver byggas mer, barnfamiljers ekonomiska situation behöver förbättras och på sikt krävs en reformerad bostadspolitik.
Som rapporten poängterar finns det en fara i hur en fungerande bostadsmarknad – där bostad är en mänsklig rättighet snarare än en vara – ses som något orealistiskt. Att det kan leda till att politikerna ”abdikerar från idén om en bostadsmarknad som fungerar även för hushåll med låga inkomster”.
Jag tror tyvärr att vi redan är där. Men i en kampanj som mobiliserar människor i flera svenska städer finns en ljusglimt: frysta hyror. Bakom kampanjen ligger förbundet Allt åt alla och i dagsläget kraftsamlar de för att på sikt få igenom en folkomröstning i frågan i Göteborg.
Frysta hyror i allmännyttans bostadsbolag – visst låter det nästan för bra för att vara sant? Särskilt i en svensk kontext, där partipolitiken har somnat ifrån allt som kan kallas ideologi. När det kommer till bostadsfrågan tycks man idag inte kunna tänka större än att vagt formulera sig kring att bygga mer (och inte heller det lyckas vi med i tillräckligt stor utsträckning).
Den som vänder blicken ut i Europa kan dock dra sig till minnes hur man i Berlin under 2021 röstade inte bara för frysta hyror utan även för expropriering av privatägda hyresrätter. Omröstningen var inte juridiskt bindande, men kampen pågår fortfarande. I Danmark har man infört hyreshöjningstak på fyra procent för allmännyttan. Förändring är inte omöjligt, trots att politikerna verkar vilja få oss att tro det.
13 vräkta barn i veckan, i Sverige, på 2020-talet. Det borde räcka som motivation för politikerna. Frys hyrorna – och reformera bostadsmarknaden.
