Det är en gammal sanning att när valdeltagandet ökar så är det S och delvis V som får ökat stöd. Det handlar om att LO-medlemmarna är den största gruppen soffliggare i Sverige. När löntagarna är besvikna på politiken så har det historiskt varit soffan man valt.

Och då förlorar framför allt S i röster.

Det är därför LO varit ett så viktigt vallokomotiv för S.

Utan aktiviteter inom LO, utan stöd från 100 000 LO-funktionärer har S aldrig kunnat gå framåt i ett val. Det är i arbetsplatser och möten över hela landet som rösterna fångas, inte i tv-reklam eller affischer.

Men hur ser det ut idag? LO:s betydelse för Socialdemokraternas framgång är kraftigt minskad.

Det beror på att S blivit allt mindre, vi talar idag snarare om ett tredjedelsparti istället för ett som kan nå nästan halva valmanskåren.

LO:s valaktiviteter når också en halv miljon färre löntagare av den enkla anledningen att LO idag är mindre än för femton år sen.

Men det betyder också att ett ökat valdeltagande inte automatiskt betyder röda framgångar. Istället är det lika mycket SD som kan få röster.

Om valdeltagandet blir extra stort idag, vilket mycket tyder på, så betyder det inte automatiskt att Sverige får en rödgrön regering.

Det kan lika gärna bli en fortsatt blå.