Statistik från Statistiska centralbyrån visar att den femtedel av svenskarna som tjänar mest under senaste decennierna har ökat sin portion av totala inkomsterna, samtidigt som den stora majoriteten har fått minskad eller oförändrad.

Det är efter skatt. 

Politiken har gjort sitt, fördelningen har klarats av.

Verkligen inte ett problem, tycker Johan Staël von Holstein, kolumnist på Metro där han förkroppsligar den drygaste monsterborgerligheten. Han skriver: ”Ökade inkomstklyftor är i och för sig bara ett problem för den avundsjuke och late, för så länge alla får det bättre gör det väl inget att en handfull får det extremt bra, eller?” Politiken är överspelad. Entreprenörer ska rädda världen genom att ”ge bort sina pengar” när de känner för det. Vem behöver en Löfven när det finns ett Spotify.

Nej, du ska inte ta honom på allvar. Men notera hur hans idéer om magiska spridningseffekter – att rikedom liksom porlar ner genom samhällslagren – även kommer från alliansens företrädare, när de hyllar techbolag (som experimenterar friskt med skatteparadis) och argumenterar för att ”skattetrycket” piskar näringslivet ur landet och arbetsviljan ur befolkningen.

Det vi ser är en kampanj. Alliansen hotar att fälla regeringen på grund av försiktiga skattereformer. Regeringen är heller inte vidare radikal när den kommenterar hur rikedom ansamlas (läs vår intervju med Magdalena Andersson). 

Den som vill annorlunda, att utvecklingen ska gå mot minskande klyftor, bör påminna samtliga partier till vänster om mitten om att situationen inte bara är problematisk. Den är anstötlig. Den förstör Sverige. 

• 1991–2013 växte den rikaste tiondelens inkomster med 90 procent. Nästan dubbelt upp. Efter skatt. Trenden blir som tydligast bland de allra rikaste. Dagens ETC har i veckan granskat 1 000 individer. Topplistan. Svenskarna som tjänar mest. Som har förmögenheter att placera. Bara under åren 2008–2015 ökade de sina inkomster med nästan 70 procent (jämför med den fattigaste tiondelens blygsamma 14 procent).

• Det är de mest priviligierade hushållen som smiter från skatt och därmed urholkar välfärden. Nyligen visade en rapport att Skandinaviens 1 000 rikaste hushåll har undanhållit 32 procent av den skatt de skulle ha betalat. Så när vi talar om inkomstutvecklingen för dem finns garanterat ett mörkertal. Allt syns inte. Långtifrån allt.

• De rikaste drar inte bara ifrån vad gäller inkomst. De behåller samtidigt mer – i procent räknat – efter att skatten är betald. Drygt 35 procent skatt år 2008, drygt 33 procent skatt år 2015. Varför? 1 000 personer som tillsammans tjänar 45 miljarder kronor kan givetvis bidra mer till det gemensamma.

• Alliansen rasar mot diminutiva skattehöjningar, som kallas ”omoraliska” och ”klåfingriga”. Ulf Kristersson (M) varnar för fördelningspolitisk nostalgi: ”Många minns fortfarande Pomperipossa-skatter och förbud mot parabol-tv.” Men hur många är det egentligen som betalar över hälften i skatt? 0,7 procent. Istället gäller att ju högre inkomst, desto lägre skatt. (Mycket för att kapitalskatten är platt.) Antonia Ax:son Johnsson betalar i kronor mer skatt än vad du gör. Men hon får behålla en större del av sin inkomst än du får av din. Skatt för Antonia Ax:son Johnsson: 18 procent. Hur moraliskt är det?

• Sverige har fler miljardärer per capita än USA. En fjärdedel av dem är skrivna i skatteparadis utomlands. Men många väljer att flytta hem. Det finns inte längre någon anledning att rymma med pengarna. Staten är generös. ”Du får väsentligt lägre skatt än i de flesta andra länder”, säger en rådgivare som arbetar med några av Sveriges rikaste, till Dagens ETC.

Fem fakta som borde skaka liv i de rödgröna.

Vad tänker regeringen göra åt saken? 

Sänka bolagsskatten…

Kom igen.

Minns de att vi för inte alls länge sedan hade arvskatt, förmögenhetsskatt, gåvoskatt och fastighetsskatt?

Till att börja med vore det klädsamt om regeringen gjorde slut med den fördunklade debatten och erkänner att Sverige är ett skatteparadis där det idag är utomordentligt förmånligt att vara extrem höginkomsttagare.