I december förra året rymde schimpanserna och fyra av dem sköts senare ihjäl. Hela poängen med att ha djuren instängda på zoo är enligt djurparkernas logik att rädda utrotningshotade arter. Men när parken i stället avlivar de djur man säger sig vilja bevara rämnar djurparkernas fasad och berättelse.
Nu är det vargen som ska skjutas. Och i år är det rekordmånga som får dödas. Årets jakt har därför väckt protester. Visst, Naturvårdsverket har räknat ut att det finns uppemot 460 vargar i landet vilket är den största siffran någonsin. Men då ska man komma ihåg att vi har färre vargar än i många andra länder i Europa. Den aggressiva offensiven mot vargar har fått forskare, miljöorganisationer och även EU-kommissionen att reagera. EU menar att jakten kan hota den svenska vargstammen.
Det är bra att fler röster höjs mot jakten och hur vi behandlar vilda djur. Nu måste vi också rikta blicken mot behandlingen av tama djur. Löpa linan ut så att säga.
Nyligen gick flera matbutiker ut med att de återkallar ägg som de sålt. Anledningen är att det upptäckts en salmonellasmitta på en gård hos Sveriges största äggproducent, CA Cedergren i Mönsterås kommun. Som en effekt av detta måste omkring 165 000 värphöns avlivas.
Det är obarmhärtigt och grymt att avliva så många djur. Att vi ens hamnar här beror bland annat på den storskaliga och giriga affärsmodellen att pressa ihop så många höns på en och samma yta. Förutom att det ökar risken för smitta så lever värphöns ett onaturligt liv där de aldrig får se gräset eller solen under sin livstid.
Ett antal äggbönder, som bedriver verksamhet i mindre skala, gick nyligen ihop sig och skrev en kritisk debattartikel på Aftonbladet med udden riktad mot den salmonellasmittade gården:
”Det är andra gången sedan 2021 som gården behövt avliva alla sina djur – denna gång 165 000 höns på grund av ett misstänkt salmonellautbrott.
2021 drabbades anläggningen av fågelinfluensa med samma tragiska masslakt som följd. Däremellan dog 170 000 höns i en brand på samma gård.”
Det är inte klokt. När man läser detta undrar man hur samma producent kan få fortsätta i samma gamla spår med storskaligheten.
Men tydligen är det sanktionerat från våra myndigheter. Som djurägare har man rätt till ersättning från Jordbruksverket när ens djur drabbas av en smittsam sjukdom. Staten pungar ut miljoner. Självklart ska bönder ha stöttning för att säkra matproduktionen. Men det här handlar om något annat.
Problemet är att ersättningen från Jordbruksverket verkar ha gjort en del producenter vårdslösa. I praktiken gynnas de gårdar som ägnar sig åt storskalighet i stället för de gårdar som fokuserar på hållbart jordbruk som är i harmoni med naturen.
Myndigheterna måste tänka om. Under tiden kan du och jag stötta lokala bönder med småskaligt jordbruk eller kravmärkta gårdar.