I Sverige ska det riktigt kännas om man hyr sin bostad. Man ska nästan mobbas. Den som inte vill eller kan låna pengar för köp av en bostad blir i praktiken straffad ekonomiskt. Svenska staten subventionerar bostadslån genom det 30-procentiga ränteavdraget. Avdrag på banklånet är ett ekonomiskt bidrag från staten.
Alltså lönar det sig att vara överbelånad. Är man hyresgäst däremot har man ingen rätt till något avdrag, inte nog med det, man får dessutom inte ta del av andra bidrag som bostadsägaren får som exempelvis rot-avdraget. En hyresgäst som vill sätta upp en hylla och låta en hantverkare göra det får betala en mycket högre summa än den som äger sitt boende och beställer samma tjänst.
Argumentet bakom denna orättvisa är att det ligger på hyresvärden ska renovera i lägenheterna och hålla dem fräscha. I realiteten händer det sällan att värden går med på att måla om eller göra fint så länge inte väggarna håller på att ramla ner. Och när hyresvärden väl renoverar eller byter ut en gammal kyl så läggs det en saftig höjning på hyran.
Medan många värdar låter bli att hålla bra standard invändigt i bostadshusen har andra satt i system att renovera så pass mycket och låta hyresgästen stå för notan att många inte har råd att bo kvar. På så sätt ökar värdarna sina intäkter. Forskare kallar upplägget för renovräkning, en sammansättning av orden renovering och vräkning.
Det är så orättvist att det inte går att begripa att det systemet finns.
Vad som oroar många hyresgäster nu är de nya chockhöjningarna av hyrorna. Förhandlingen mellan bostadsbolagen och hyresgästföreningen är precis klara och höjningen landar på 4,45 procent i genomsnitt. Det är den högsta höjningen på 30 år. Och då kunde det ha blivit betydligt värre eftersom bostadsbolagen krävde nästan tio procent från början.
Höjningen sticker i ögonen. För visst kan ägarna skylla på inflation och stigande räntor. Men i ärlighetens namn har hyresgästerna varit en kassako för värdarna. Kombinationen av bostadsbrist och hyresregleringen har gjort styrkeförhållandena löjligt ojämlika. Det är ägarnas marknad.
I höstas gjorde SVT en kartläggning som visade att de stora bolagen gjort miljardvinster. Fyra bolag som tillsammans äger 100 000 hyresrätter i Sverige ökade sina hyresintäkter från fyra miljarder år 2011 till svindlande 23 miljarder 2021. En förklaring är en lagändring som infördes 2011 som gör att allmännyttan ska drivas ”affärsmässigt”.
Idag ser vi hur priserna sticker i väg. De köpstarka grupperna får hjälp av staten. Förutom ränteavdraget har husägare fått hjälp med de höga elpriserna. Bilägare har fått kompensation för bensinkostnader. Den enda gruppen som inte får statens hjälp är hyresgästerna. De som hyr sin bostad och åker kollektivt. Hur länge till ska den gruppen mobbas ekonomiskt?
