Till att börja med förstod inte svenske Jörgen Sandman vad som hände. Han trodde att någon försökte bryta sig in i huset, berättar han för Aftonbladet. Strax därefter har skredet krossat och förflyttat det 400 meter.

”Herregud. Vad är det här? Är vi på månen?” tänkte han när han stapplade ut från rasmassorna, i totalt mörker, genomskuret bara av grannarnas rop på hjälp.

Alla svenska medier rapporterar om den fruktansvärda händelsen.

Alla svenska medier – och även norska – misslyckas att ge ett rimligt sammanhang, alltså utreda hur det här kunde ske just nu.

Brottstycken pekar i en given riktning.

”Det är ett helt unikt skred. Något med denna dimension har inte skett sedan 1893 i Norge”, säger Toril Hofshagen, som är regionchef på Norges vatten- och energimyndighet (NVE), som samtidigt konstaterar att hösten varit ovanligt rik på nederbörd och dessutom så varm att tjälen inte kunnat binda marken.

Norge har haft skred förut, liksom västra Sverige, där flera zoner har liknande egenskaper, med kvicklera. Men det här är unikt. Så stort, så förödande.

Därför är det avgörande att medier bidrar till att ge en förklaring.

Varför har det regnat så mycket?

Varför har det varit så varmt?

Allt tyder på att vi just har upplevt en klimatkatastrof helt nära Sverige.

Unika omständigheter – accelererande upphettning – orsakar unika, extrema fenomen.

Herregud, från nordligaste Norge kommer nyheter om att nyårsfyrverkerier orsakat gräsbränder.

#Finnmark: i forbindelse med oppskyting av fyrverkeri har det oppstått flere mindre gressbranner på de steder det er lite snø. Spesielt gjelder det kysten av Finnmark. Henviser til loggen for 110finnmark.

Till och med Norges statsminister Erna Solberg erkänner sambandet.

”Vi måste förbereda oss för fler skred på grund av klimatförändringar. Mer vatten kan göra tidigare säkra områden osäkra. Vi måste bygga smartare”, säger hon till NRK.

Det här hastar medierna förbi. Att människor förolyckats i Gjerdrum tillskrivs mer eller mindre slumpen. Och att det varit lite ostadigt väder. Solberg kommer undan med att uppmana till smartare nybyggen.

När journalisterna naturligtvis borde fråga henne hur länge man tänker hålla sin enorma fossila industri om ryggen, och om hon fortsatt anser att regeringens beslut att tillåta oljeborrning i Arktis inte utgör ett hot mot norska medborgare.

Rapport efter rapport har visat att mer utsläpp förvärrar klimatkrisen som i sin tur kommer orsaka fler skred i Norge.

Det vet Solberg.

Under årets sista månad har det katastrofdrabbade området registrerat rekordnederbörd.

Det vet Solberg.

Men hon slipper ändå kritiska, klimatfokuserade frågor.

Kanske borde den norska miljörörelsen göra som den amerikanska, lobba för att klimatorsakade katastrofer ska döpas efter fossila intressen. Jordskredet som ödelagt Ask kan kallas Equinor (tidigare Statoil). Eller varför inte Solberg eller någon annan av de styrande politiker som senaste decennierna fördröjt den norska omställningen.

Hittills har sju personer hittats döda efter Solberg-katastrofen.

Här hemma flyger Dan Eliasson, chefen för den svenska krisberedskapen, till Kanarieöarna för att han tycker att det är en ”nödvändig” resa.

Det är utomordentligt provocerande.

Inte bara på grund av pandemin, utan även på grund av att hans egen myndighet MSB – som bistår Norge med räddningsinsatsen – redan 2009 slog fast att klimatförändringar kommer att orsaka fler skred och ras i Sverige.

Vad drar generaldirektören för slutsats?

När han inte ens kan begränsa sina egna växthusgaser under ett kraftigt, dödligt utbrott av covid-19.

Ta in detta nu.

Klimatkrisen är pågående, eskalerande.

Den sker i Norge, den sker i Sverige, den sker överallt.

Statsministern håller ändå ett jultal utan att nämna klimatkrisen.

SVT:s politiske kommentator Mats Knutson listar ändå årets utmaningar utan att nämna klimatkrisen.

Kanske borde vi kalla den tryckande heta sommaren 2018, som orsakade hundratals dödsfall i Sverige, för Löfven-sommaren?

Allt för att bryta passiviteten.

Men en förutsättning för opinion är att medierna är kapabla att koppla ihop orsak och verkan.

Fakta finns en millimeter bort.

Gör ert förbannade jobb, hur svårt kan det vara.