BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Vilka lopp de sprungit, om barnen vunnit priser i någon tävling, vad deras partners gjorde på fritiden gick i de flesta fall lätt att få fram. Ingen av mina kollegor tyckte det kändes bra när de insåg hur mycket det går att hitta bara med tillgång till Google och en mobiltelefon. 

Men det som går att ta fram genom öppen data är ingenting mot de möjligheter till att kartlägga invånare, och vidta andra åtgärder mot enskilda, som många europeiska stater nu skaffar sig. 

För ett par veckor sedan släppte människorättsorganisationen Amnesty International en rapport om hur flera länder i Europa nu kan sägas vara övervakningsstater.

Organisationen skriver där att den storskaliga övervakningen och anti-terroråtgärderna bland annat skalat bort rättsliga kontrollmekanismer, förstärkt den verkställande makten, och utsatt invånare för omfattande statlig övervakning. 

Ett exempel är Frankrike, som införde undantagstillstånd efter terrorattackerna i Paris i november 2015 och sedan har förlängt det var sjätte månad. Undantagstillståndet innebär bland annat att husrannsakan kan utföras utan särskilt tillstånd och att demonstrationsförbud råder. Något som bland annat ledde till att klimataktivister greps när de demonstrerade mot klimattoppmötet COP21. 

Advokatsamfundets ordförande Anne Ramberg konstaterar i en intervju med Sveriges Radio angående Amnestys rapport, att den franska situationen har lett till att väldigt många personer blivit utsatta för rena övergrepp, och att det lätt blir så att den här typen av åtgärder blir inriktade mot grupper i samhället. 

I Sverige finns ingen möjlighet för regeringen att utlysa undantagstillstånd. Det vill dock Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson ändra på. I somras använde han sitt partiledartal på politikerveckan i Almedalen till att argumentera för en möjlighet att införa undantagstillstånd i de områden där det förekommit att blåljuspersonal mötts med stenkastning.

Åkesson vill bland annat att polisen får utökade befogenheter att sätta in exempelvis avlyssning eller genomföra husrannsakan, samt en möjlighet till generellt utegångsförbud. )

Men även om det inte skapas en möjlighet att utlysa undantagstillstånd i Sverige, är många av de åtgärder som Amnesty varnar för redan verklighet här. Exempelvis utökas regelbundet möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel.

Det senaste förslaget, som presenterades i maj 2016 och för närvarande utreds av regeringen, är att polisen ska få möjlighet att placera spionprogram i datorer som tillhör personer som är misstänkta för vissa grova brott som är kopplade till terrorism eller organiserad brottslighet. Detta trots att det inte finns någon rättslig definition varken av vad terrorism är eller vad som egentligen gör att brottslighet är ”organiserad”. 

Hotet mot väl fungerande demokratiska institutioner, respekt för mänskliga rättigheter och rättssäkerhet kommer aldrig från isolerade våldsverkare, hur mycket sådana än säger sig vilja förstöra dessa institutioner och principer, skriver Amnesty i rapporten. Hotet kommer från samhällen och regeringar som är villiga att överge dessa principer. Och egentligen spelar det kanske inte så stor roll om den här typen av åtgärder kommer alla på en gång som i Frankrike, eller successivt och smygande som i Sverige. 

Men det finns en viktig skillnad mellan mitt googlande av kollegor och statens spionerande i privata datorer - staten har våldsmonopol. Och en töjbar definition av vad som egentligen är terrorism, i kombination med en möjlig regeringsallians mellan Moderaterna och Sverigedemokraterna, är inget ljust framtidsscenario.