Svensk fackföreningsrörelse och hur svensk arbetsmarknad fungerar har varit grunden till att Sverige har utvecklats till en välfärdsstat. Detta genom att svensk fackföreningsrörelse har kombinerat kampen för arbetares rättigheter och ansvarstagande för samhällsekonomin.
På den svenska arbetsmarknaden har vi, jämfört med andra länder, få konflikter i form av strejker eller lockouter. Framgången för svensk arbetsmarknad ligger främst i den överenskommelse mellan arbetsgivare och fack som vi kallar för kollektivavtal. Vi brukar kalla det för den svenska modellen.
Både arbetsgivarföreningar och fackförbund tycker att kollektivavtal är bra och gör vårt samhälle stabilt. 90 procent av arbetstagarna omfattas av kollektivavtal men det händer ibland att enskilda arbetsgivare vägrar att sluta kollektivavtal och då har fackföreningen laglig rätt till stridsåtgärd, till exempel en blockad.
Vi ska ha klart för oss att för varje avtal som inte skrivs så kommer svensk arbetsmarknad att försämras, arbetares villkor vara osäkra och det blir en skev konkurrens bland företagen. Det undergräver dessutom det viktigaste fundamentet i den svenska modellen.
I politiken har partierna en uttalad positiv syn på den svenska modellen (med undantag för Sverigedemokraterna) men i samband med LO-förbundet Livs pågående blockad vid ett bageri i Haninge kan vi verkligen se liberalers och moderaters rätta ansikte.
Flera moderata kommunpolitiker från regionen går på ”frihetsfika” på bageriet, det skriks ut att facket håller på med ”socialistiska maffiametoder” samtidigt som Muf kampanjar för att bryta blockaden. Moderaterna i nämnda region tar tydlig ställning för oordning och oreda på arbetsmarknaden. Vi ser också hur före detta Slöseriombudsmannen (Skattebetalarnas förening) Rebecca Weidmo Uvell sprider rena lögner på sociala medier påhejad av flera högt uppsatta borgerliga politiker. Och i bakvattnet av Kommunals fastighetsaffärer ser vi moderata toppar segla på vågen som mediadrevet har skapat och stämmer upp i kritiken mot fackföreningen, samtidigt som de själva har sysslat med minst sagt omoraliska bostadsaffärer.
För mig är det tydligt hur antifacklig högern är, att allt prat om att de står upp för den svenska modellen bara är lögn. Det är samma gamla höger som det alltid har varit.
Det är därför facket är lika viktigt i dag som det alltid har varit. Arbetare måste hålla ihop för att förmåner, rättigheter, trygghet och säkerhet som har vunnits under många års kamp inte ska försvinna. Föraktet från kapitalet och borgerligheten mot arbetarklassen finns alltid där, konflikten mellan arbete och kapital kommer aldrig att försvinna. I den konflikten kan du som arbetare inte stå ensam, att organisera dig i facket kan vara det viktigaste du gör.