Det karriärsugna (mest manliga) gardet som avsatte Batra kommer i så fall att gå till historien som det stora magplasket. Borgerliga partier gillar inte förlorare och har mycket svårt att hantera motgångar. Det stämmer liksom inte med deras bild av makt och kompetens. En vd som sänker aktiekursen måste bort…
Det är allvar nu. Ge ett bidrag till ETC Stödfond för att säkra utgivningen av Sveriges enda rödgröna dagstidning. Använd ETC Varuhuset eller:
Swisha: 123 508 754 9
BG: 5372-9141
Men det innebär också att näringslivet, som fortfarande slåss för en ny regering som garanterar vinster i välfärden och inte tjafsar sådär mycket om klimathot och klyftor, måste vända på kappan och börja förorda S+M för ”stabilitetens skull”.
Drömmen om en M-regering, som skulle bli som en slags tjänstemannastab utan verklig makt att förändra något, faller ju om M blir litet bredvid SD. Tanken att ”tala förnuft” med SD blir omöjlig. Och ”landet måste ju regeras”.
Så det som pågår inför våra ögon är en höger som faktiskt håller på att krackelera.
Nu har M aldrig varit en stark organisation rent folkligt, det är ett parti av avlönade politiker lokalt som nationellt, men de förtvivlade åtgärderna för att ”vända skutan rätt” har verkligen blivit misslyckade. Inte bara partiledarbyte utan hela svängningen mot ”hårdare tag” har blivit en kampanj man helt enkelt inte tror på när det finns en högerkonkurrent som är originalet.
Ja, det är ett remarkabelt misslyckande de borgerliga copy cat-partierna ser ut att gå mot. Alltså de som kopierat SD i ”retorik och hårda krav”.
Om KD klarar spärren beror det bara på moderata väljare som stöder, samtidigt som M själva sjunker. Får de tillsammans under 20 procent är det en enorm politisk förändring.
Nej, sen S ändrade sin propaganda och började prata trygghet istället för ren SD-retorik, så har partiet inte tappat mer mot SD. Det gör däremot högern.
Det är svårt att förstå M:s valkampanj. ”NU tar vi tag i Sverige” är ju paroll utan trovärdighet när man är ett litet parti. De hårda tagen mot brottslingar och längre arbetsdag för elever riktar sig till väljare som ska vara allmänt missnöjda, men högerns väljare är ju inte kända för allmänt missnöje, de är kända för att vilja ha det mycket bättre och gärna snabbt.
Där S försöker säga ordning och reda säger M reda och ordning och kan överhuvudtaget inte förklara det fantastiska med den kapitalism de ju är så stolta över.
Kanske det blir så när ett parti slåss mot saker de själva genomfört och stöttat. Vilka pensionärer tror på allvar att M vill förbättra deras villkor? Vilka löntagare tror att det blir mer ”ordning” med Ulf?
Det finns många analyser av S tillbakagång, det är en europeisk trend som blivit resultatet i land efter land där reformismen ersatts med åtstramning och ”sanering” och privatisering. Men det finns få analyser av högerns problem, till och med i Tyskland hotas de mäktiga näringslivspartierna från extremare höger.
Det är som att de regeringsbildande partierna inte längre kan motivera sin existens. I grunden handlar det som alltid om ekonomi. Varför skulle traditionell höger gå framåt i en tid efter världens största finanskrasch som sen i land efter land äter sönder det offentliga och även börjar gnaga sönder den privata ekonomin och skapa oro även för de som kände sig som vinnare. Tänk svensk bostadsrätts köpare.
Att högern utmanas av nationalister och fascister i Europa handlar om ett sammanbrott för den framtid de lovade de många men gav till de få.
Ja, socialdemokratins tillbakagång är den stora framtidsfrågan, hur formas en politik som tar oss framåt till jämlikhet och skyddar mot klimathot som svar på nationalisternas drömmar om den starkes rätt. Högerns oförmåga att försvara sig mot de högerextrema är avslöjande med det löser ju inte det stora problemet.
Samtidigt har vi en utveckling i Europa där breda vänsterkrafter, klimatrörelser, feminister och antirasister faktiskt går framåt.
Den intressanta berättelsen om de politiska vindarna är kanske inte varför var femte väljare vänder högern och dess allianser ryggen.
Det intressanta är att de nya lösningarna kan skapas till vänster om de traditionella maktpartierna.
