Ledare: Högerextremisters framgångar avspeglar krisen

Lågt valdeltagande blev det också i det här EU-valet, framförallt i de befolkningsskikt som har lägst förtroende för EU-institutionerna och som har drabbats hårdast av EU:s högerpolitik, det vill säga arbetarklass, lågavlönade och arbetslösa. Även om det trots allt blev en uppgång i röstandet så är det ändå inte ens hälften som röstar.

Det låga valdeltagandet ger höga röstandelar för partier som mobiliserar i småborgerlighet och medelklass (där valdeltagandet är högre). Det gäller framförallt partier som Miljöpartiet och Feministiskt Initiativ men faktiskt också Sverigedemokraterna. De båda förstnämnda partierna får röster i innerstädernas intellektuella kulturmedelklass medan Sverigedemokraterna drar röster bland småborgerliga egenföretagare och hantverkare. Alla tre partierna gör ett succéval och detta återspeglar också ett missnöje med etablissemanget i flera frågor med identitetsprofil såsom miljöfrågor, jämställdhet och invandring. 

Sverigedemokraterna mobiliserar dessutom i arbetarklassen. Detta i likhet med Vänsterpartiet som också har haft vissa framgångar i EU-valet. Här kan en viss polarisering bland arbetarväljare skönjas. I Vänsterpartiets fall liksom delvis för Sverigedemokraterna handlar det om arbetarväljares reaktioner på den förda högerpolitiken. När det gäller Vänsterpartiets ökning återspeglar den dessutom ett missnöje med Socialdemokraternas högerkurs.

Antirasismen har begränsad effekt på Sverigedemokraternas väljare eftersom många av dessa inte uppfattar sig själva som rasister utan till stor del drivs till proteströstande på grund av samhälleligt förfall och det politiska etablissemangets svek. Det är borgerliga och socialdemokratiska regeringar som är skyldiga till de orättvisor och den otrygghet som har skapat grogrund för Sverigedemokraterna. 

Vad gäller de ledande partierna Moderaterna och Socialdemokraterna följer valet det vanliga mönstret. Det parti som sitter i regeringsställning förlorar i förtroende och det som är i opposition klarar sig bättre. Eftersom båda står för fortsatt åtstramning, och en till stora delar likadan högerpolitik, så innebär valen ofta bara ett byte av roller. För Moderaterna är det ett svidande bakslag, som förhoppningsvis får genomslag i riksdagsvalet i höst.

Vad som behövs för att i grunden förändra de politiska styrkeförhållandena är reorganisering av arbetarrörelsen underifrån. Bara en resning från gräsrötterna kring arbetarkrav kan skapa hopp. För att minska stödet för Sverigedemokraterna krävs att vi inom vänstern diskuterar klassenande frågor. Krav på arbete, välfärd och omfördelning av rikedom för att bryta högerpolitiken måste stå i centrum.