BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Enligt gällande momsregler betalar staten kompensation på sex procent av de totala kostnaderna (inköp, löner och lokalkostnader) till kommuner som anlitar privata företag för vård- och omsorgsverksamhet.  

Den bakomliggande motiveringen är att åstadkomma konkurrensneutralitet mellan offentlig och privat vård- och omsorgsverksamhet. Däremot har tanken bakom momskompensationen aldrig varit att kommuner genom omvägen över ett kommunägt bolag (som likställs med ett privat företag) ska ägna sig åt denna avancerade form av skatteplanering. Sollentuna är förutom Höganäs den enda svenska kommunen som hittills har genomfört bolagisering av socialtjänsten, men där tonar man ner betydelsen av momskompensationen och talar i stället mera om att beställar- och utförarrollen blir mera professionell.

Under resans gång försökte Höganäs också bredda momsspåret och talar nu om större tydlighet och kortare beslutsvägar. Det kan i stället bli tvärtom med två organisationer och administrativa kostnader som äter upp större eller mindre delar av momsvinsten. Kommunchefen konstaterade också i sin utredning att empiriska erfarenheter visar att effektiviteten inte ytterst beror på vilken organisationsform verksamheten bedrivs i utan på ledningen samt vilka individer som arbetar där. Det kan också tillkomma kostnader i arbetstid och i försämrad arbetsmiljö.  

Situationen inom delar av kommunens sociala omsorgsverksamhet är redan mycket ansträngd med en sjukfrånvaro bortåt 10 procent. Beslutsprocessen är ett skolexempel på maktfullkomlighet. Varken brukare, anhöriga, berörd personal eller facket har varit delaktiga i processen. Inte heller samrådsorganen Kommunala pensionärsrådet eller Kommunala funktionshinderrådet har involverats i förberedelsearbetet. Och när man nu talar om att ytterligare korta beslutsvägarna finns knappast något utrymme för samråd med KPR och KFR i fortsättningen heller.

 Beställar- och utförarsystemet, där socialnämnden är beställaren och det kommunala bolaget utföraren, kommer dessutom att införas först efter två års ”karenstid”. Riktigt svårsmält blir det därför när under denna tid såväl socialnämndens ordförande som socialchefen kommer att inneha dessa poster i både socialnämnd och bolag. De kommer med andra ord att beställa tjänster av sig själva.  

Det hela påminner om historien om Helsingborgsoriginalet ”Slasmer” som under tjärandet av tak i staden hälsades med ett ”god dag” av den passerande borgmästaren Ohlsson, men först efter tredje påstötningen svarade: ”Man kan väl för fan inte vara både svarande och tjärande på en gång.”

Socialtjänsten är inte vilken verksamhet som helst. Den berör mycket av det stöd som samhället ger till människor för att backa upp dem i olika livssituationer som vård, äldreomsorg, bistånd till funktionshindrade, individ- och familjeomsorg mer mera. Det kan visserligen hävdas att ett kommunalt bolag omfattas av samma regler om handlingars offentlighet och sekretess som en kommunal myndighet. Denna rätt gäller dock inte för verkställande direktör, vice vd, styrelsens ledamöter och suppleanter. Sammantaget innebär detta en betydande inskränkning av möjligheten till insyn, vilken också kan påverkas av ägardirektiven.

Skånska S-riksdagsledamöter agerar nu för att förmå den rödgröna regeringen att täppa till denna uppenbara läcka i skattelagstiftningen. Om lagen inte ändras är risken mer eller mindre akut att exemplet Höganäs blir öppningen till en flodvåg av kommuner, främst sannolikt borgerliga, som väljer bolagiseringsvägen för att undergräva skattemoralen.  Ty en ann’ e väl så god som en ann’!  Kan kommuner skatteplanera, så kan väl Svensson också få vara med på ett hörn.