"Det är hög tid att Sveriges politiker öppet erkände att klimatmålen i deras nuvarande form är omöjliga att genomföra".

Timbros Fredrik Kopsch stämde genast in. "Politiker kommer överge klimatmålen. Det går inte att få acceptans för politiken som krävs."

Med tanke på Timbros inflytande över regeringen bör man nog ta utspelet på allvar. Tidöpartiernas nästa steg kan bli att ge sig på både Sveriges och EU:s klimatmål. 

Påståendet att målen är omöjliga är spännande. Målen var nämligen inom räckhåll, tills den nya borgerliga regeringen tillträdde. Men när staten satsar miljarder på att subventionera fossila bränslen (nyliberalen Jönsson hade inget att invända mot fossilsocialism till förmån för oljeindustrin), blir målen förstås omöjliga. 

Timbros påstående att det inte går att få acceptans för den politik som krävs stämmer inte heller. Som Simon Källman skrivit i en ledarkolumn för Dagens ETC finns stort folkligt stöd för de flesta klimatpolitiska styrmedel. En majoritet av svenskarna är för bilfria stadskärnor, förbud mot korta inrikesresor och höjda skatter på varor med stora utsläpp. Reduktionsplikten har stöd av 43 procent – bara 25 procent är emot.

"Omöjligt" ska nog i det här sammanhanget översättas till "omöjligt för Tidöpartierna". 

Det verkligt omöjliga är dock att tänka sig en värld där vi inte klarar Parisavtalets gränser. Och här kommer det värsta: Nuvarande klimatmål är troligen för lågt satta, om vi ska klara den saken.