BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Förslaget ses som en del av cirkulär ekonomi som skapar möjligheter för ny innovation och nya högkvalitetsjobb. Win-win, säger EU:s vicepresident. Det är bra att EU förstår att det skapar jobb – såväl som bättre miljö – att ta hand om resurser istället för att skapa nya. Förslagen är en bra bit på vägen, till stor det då EU har så stor påverkan. Men fortfarande hanteras inte de största problemen.

Enligt en rapport kommer vi ha mer plast än fisk i haven år 2050, så det är en underdrift att vi måste hantera problemen snabbt. Upp till tio procent av all nyproducerad plast förväntas hamna i havet, där de påverkar ekosystem ändå upp till oss. Samtidigt väntas produktionen av plastvaror öka med 40 procent bara under de kommande tio åren.

Det är nu vi behöver täppa till vägarna för hur plasten når våra hav och se till att den som produceras är nedbrytbar och återvinns. Havsdjuren kan fastna i plasten eller äta skräp istället för mat, vilket kan få dem att svälta ihjäl. Dessutom flyttar den upp i kedjan även till våra tallrikar.

Förslagen från EU hanterar till viss del konsumtionsfrågan, vilket är bra och nödvändigt. Men plasten sprids till största del från bildäck och från granulat till konstgräs, något som EU bara lovar att de ska titta på. I Sverige beräknas bildäcken bidra med 8 200 ton plast per år, granulat från konstgräsplaner med under 2 500 ton. Det som slängs i naturen har inte gått att mäta, men det förväntas också vara en större del. Mikroplast i produkter landar på bara 66 ton per år.

Att fixa granulaten från konstgräsplaner är relativt lätt då det finns alternativ. Göteborg tog snabbt beslut om att inte fortsätta med plast i konstgräsplaner, och många kommuner följer efter i takt med att frågan blir mer känd. Även plasterna i skönhetsprodukter verkar gå åt rätt håll, exempelvis förbjöds det i Storbritannien nyligen.

Men däcken då? Och nedskräpningen? Där kommer inte svaren lika lätt. Frågan är hur mycket bilarna ska ställa till med för såväl hälsa, hav och klimat innan vi börjar prioritera andra alternativ. Det finns möjligheter att utveckla bättre däck men som det ser ut idag går det inte att producera däck utan slitage. Lättare och smidigare skulle vara att minska biltrafiken till förmån för kollektivtrafik, vilket samtidigt skulle rädda liv och minska utsläppen. Det är en riktig win-win, som bara störs av konservativt och traditionellt tänk.

Nedskräpningen måste vi hantera på alla nivåer. Färre inpackningar, nedbrytbara förpackningar, skräpplockning – och självklart – att sluta kasta saker i naturen. Det gäller även cigaretter. Fimpar, plasten runt paketet och själva cigarettpaketen utgör hälften av skräpet i städer. Varje dag slängs 2,7 miljoner fimpar på backen varje år, bara i Sverige. Det är absurt.

Vill du göra något för haven?

Sluta röka, eller ta iallafall med dig fimparna till sopen. Åk kollektivt, cykla och gå. Lämna – om det går – in medborgarförslag till din kommun om hållbara konstgräsplaner eller hör av dig till en kommunpolitiker med förslaget. Att EU tagit tag i bollen är positivt och kommer påverka mycket, men vi kan påverka snabbare här och nu. Det gäller både dig, mig och din kommun.