Tillgången på media ökar hela tiden. Tiden då vi bara hade en, två tv-kanaler känns som stenåldern. I dag är utbudet enormt och dessutom kan vi välja själva när vi vill se något och inte vara beroende av gamla tv-tablåer. Detta är något som även våra tidningskoncerner är medvetna om och alla, även Hallpressen i vårt län, går mot digitalisering. Allt ska finnas på nätet då man anser att det är det som efterfrågas. Gratis till en viss del men vill man ha lite mer fördjupande reportage eller mer lokala nyheter så är det prenumeration som gäller, journalistik kostar och bara annonsintäkter räcker inte.
Att finnas på nätet innebär också självklart att det är snabba nyheter som måste produceras, att ta flera timmar eller dagar för att gräva djupare finns det ingen möjlighet till, då har konkurrenten redan publicerat.
I stället har redaktionerna en eller två journalister som får vara grävande journalister för att göra lite mer djuplodande reportage, och de hamnar säkert på betalsidan.
Men vad gör det med oss människor, innebär det verkligen att vi skaffar oss mer och mer kunskap och utvecklar oss som människor.
Jag tvivlar faktiskt på det. Jag kan bara se på mina egna media-vanor och även de som jag möter och talar med det om.
Jag kollar tidningar på nätet lite snabbt varje dag, kollar om något har hänt och scrollar snabbt. Det som eventuellt väcker mitt intresse är oftast det som ligger inom min intressesfär, annat flyger snabbt förbi. Hinner inte, kollar kanske sedan tänker jag. Men nyheterna är flyktiga och det händer aldrig att jag går tillbaka ett par dagar i tiden för att läsa igen.
När man kommer hem från jobbet och äntligen hamnar i soffan för att titta på tv så blir det eventuellt nyheter men annars zappar man snabbt mellan kanalerna för att hitta något enkelt att slötitta på, oftast någon film. Vetenskapens värld zappas nästan alltid förbi, och annat som inte ligger i min intressesfär sveper också förbi.
Helt plötsligt inser jag att det nya, det jag inte vet något om, aldrig kommer in längre. Trots allt utbud så har det som jag konsumerar blivit smalare och smalare. Och jag tror inte bara det är jag. Vi alla påverkas på samma sätt. Vi söker oss till det som är vårt intresseområde. Det andra kommer inte in.
Kommer vi att vara beredda att betala lite mer för mer djuplodad journalistik eller kommer vi att nöja oss med det snabba förenklade. Vad kommer det att göra med journalistiken och framför allt vad kommer det att göra med oss?
Kommer mångfalden i slutänden göra oss enfaldigare?