Senaste tiden har jag granskat hur svensk polis hanterar sociala medier. Det jag hittat är systematiska övertramp. Polisens kommunikation misslyckas idag på flera sätt med att nå upp till de höga krav som måste ställas på landets myndigheter – och inte minst på våldsmonopolet.
Jag skulle vilja dela in denna devalvering i tre distinkta fenomen:
• Framväxten av en svensk version av den ”tunna blå linjen”.
• Poliser som använder yrket för att gagna sitt företag eller bli influencers.
• En stor mängd sensationslystet och integritetskränkande innehåll i sociala medier.
Den tunna blå linjen förekommer allt oftare på officiella poliskonton, i hashtags, inläggstexter, bilder, tygmärken och länkar. Tunna blå linjen är en teatralisk och dramatisk symbol för det direkta krig som poliser menar att man utkämpar mellan det gott och ont, mellan civilisation och barbari, mellan anarki och ordning. Uttrycket inspireras av dikten ”Tommy” av Rudyard Kipling som handlar om brittiska soldater i Krimkriget, som då beskrivs som en tunn röd linje. Idag är linjen polisen, det enda som skyddar samhället mot allt som polisen bedömer är på fel sida, och i USA och Storbritannien har det här använts som en motsymbol till Black lives matter-rörelsen.
Samhället är hela tiden nära kollaps men räddas från ondskan av heroiska poliser. Retoriken ska få dig som medborgare att vara mycket rädd för det som finns på andra sidan och ovillkorligt tacksam för det statliga beskyddet. Utan linjen finns ingen ordning. Men symbolen är en melodramatisk, barnslig, polariserande fantasi där polisen blir en självständig enhet utanför samhället snarare än en del av det.
Det är lätt att förstå varför den här typen av retorik inte ska underblåsas eller uppmuntras av en statlig myndighet eller dess representanter. Men idag är den återkommande. Polisen i Vällingby har bland annat använt bilden av en svensk flagga med en blå linje som går rakt igenom och flera konton har med hashtaggen på engelska eller svenska på varje bildinlägg.
Det finns också en stor industri och reklamapparat kopplat till symbolen. Genom att köpa ryggsäckar, termoskoppar, vantar, mössor, västar, knivar, armband, tröjor och tygmärken som bär symbolen ska du visa att du stöttar blåljuspersonal. Inte helt oväntat har flera av de svenska företagen i branschen nära kopplingar till poliser och polischefer, och i flera fall olämpligt nära kopplingar till myndighetens kommunikation. Privata bolag har idag kunnat närma sig myndigheten på ett för myndighetssverige helt unikt sätt, med både betalda samarbeten och möjliga jävsituationer.
Polisen producerar eget realitymaterial, och idag finns det flera poliser som samtidigt är influencers. Profiler som fått enorma offentliga plattformar tack vare sitt yrke som polis och som nu är vandrande mänskliga reklampelare för bilmärken och tröjföretag. En av de största är Patrik Widell, som kallar sig själv för TikTok-polisen med över en halv miljon följare på Tiktok. Samtidigt som Widell lägger upp officiella rekryteringsvideos för polisen kan hans följare också tävla om nya träningskläder från Craft eller se betalda samarbeten med Wish. Utlottningar av presentkort på Foodora blandas med myndighetsinformation om sexuella övergrepp, och polisens logotyp används när Widell vill att hans följare också ska lägga till honom som vän på Snapchat. Mycket av innehållet och kommunikationen riktas direkt till barn och unga.
Utvecklingen är lönsam för flera av de företag som lyckas blandas ihop med myndigheten och får tillgång till polisernas publik. Genom att sälja produkter direkt riktat till poliser kan de dessutom få synas direkt på officiella myndighetskonton. Ett sådant bolag är United blue light, som marknadsför sig som ett ”blåljuscommunity” och tjänar stora pengar på framför allt polisrelaterad merchandise. UBL:s instagramkonto följs av flera myndighetskonton och det är till och med vanligt att poliser och annan blåljuspersonal tar över kontot och publicerar innehåll direkt i UBL:s flöde. Tidigare i år tog det officiella kontot för polisen i Lindesberg över UBL:s konto i två dagar.
I bolagsstyrelsen för United Blue Light sitter en nu aktiv polischef i Jämtland, och han syns i flera filmer på UBL:s Youtubekanal. Klippen som är uppladdade där är bland annat inspelade när polischefen är på ett formellt tjänstebesök i Rinkeby. Förvirrande nog återfinns precis samma klipp på myndighetens eget Youtubekonto. När polischefen får ta emot ett stort kommunikationspris är det UBL som laddar upp en film på hela resan, prisceremonin och intervjuer med flera poliser. Polischefen har också taggat in United blue light i egna inlägg på sitt officiella Instagramkonto.
UBL lägger också upp bilder på poliser i tjänst – som en julhälsning från poliser i Uppsala – och taggar det med sina egna produkter.
Att det också finns bra eller informativt innehåll i polisens kanaler spelar ingen roll. Bra grejer gör inte dåliga grejer mindre dåliga, och statens kommunikation är inget nollsummespel där polisen får ett särskilt svängrum. Det är otänkbart att bostadsstödjare eller socialsekreterare skulle fota och lägga upp effektsökande bilder på brukare och medborgare för att visa upp sin subjektiva ”verklighet”, men för polisen är det vardagsmat och rutin.
Kontot för enheten som arbetar med ”handräckningen” i Stockholm är ett extremt men talande exempel. Handräckning är när polisen biträder en annan part inom socialtjänsten. Ofta handlar det om att föra personer till vårdinrättningar eller hitta personer som avvikit. Det kan vara människor i extremt utsatta situationer, och arbetet kräver särskild eftertanke och andra metoder än reguljärt polisarbete. Inget av det syns på Instagramkontot polisen_handrackningen_city.
Där publicerar poliser detaljerade redogörelser för flera ärenden tillsammans med egna värderingar, raljerande text och beskrivningar av personers och misstänktas etnicitet. Ett inlägg kallar en ”LVU-yngling” för kaxig och ”en spoling” och säger att ungdomen kommer att köras ut till ett boende ”djupt inne i de svenska skogarna”, något som gillas av det officiella kontot för Norrmalmspolisen. Ett annat inlägg beskriver när enheten är med när Kronofogden vräker en barnfamilj, att det är ”mycket gråt, skrik och tandagnisslan” men att ”regler måste dock finnas för hur man ska sköta sig i samhället”. Ytterligare ett inlägg beskriver ingående hur två ”väldigt unga” flickor försökt ta livet av sig. Ett fjärde inlägg handlar om hur enheten bistår socialtjänsten när ett elva månader gammalt barn ska omhändertas. När en ung flicka hämtas på Kronobergshäktet skriver kontot att ”mycket droger hade passerat igenom den späda kroppen”. På flera bilder benämns utsatta personer som ”psykotiska”, ”labila”, ”motsträviga”, ”förvirrade” och till och med ”suicidala”. I flera inlägg beskrivs individers självmord. Vissa kallas ”kanaljer” och ett inlägg om en psykiskt sjuk kvinna avslutas: ”Hon är en människa – men tro mig då jag säger att ibland är de outhärdligt jobbiga!”
Nästan alla inlägg på kontot skrivs som rapporter över dagens verksamhet, något som underlättar för den som vill kartlägga eller undersöka händelser som nämns. Det kan fungera identifierande och vara livsfarligt för individen.
Även om kontot visar synnerligen dåligt omdöme i sin kommunikation är handräckningen i Stockholm långt ifrån ensamma om att publicera integritetskränkande och potentiellt lagvidrigt innehåll.
Polisen i Kalmar har laddat upp tydliga bilder från en människas hem som de kallar ”misär på samhällets baksida”, polisen i Skärholmen lägger upp videoinnehåll på en berusad omhändertagen man som går att identifiera, polisen på Södermalm lägger upp en bild på en medvetslös person i Tantoparken i samma inlägg som de uppmanar allmänheten att inte filma olyckor, polisen i Vällingby fotar två hemlösa män och skriver att det är en påminnelse om att ”uppskatta det vi har”.
Liknande bilder och filmklipp på människor, hem och trapphus finns på ett 20-tal offentliga och officiella myndighetskonton inklusive polisen i Täby, Norrtälje, Norrköping, Halmstad, Globen, Järfälla, Västerås, Huddinge, Dalarna, Göteborg Syd, Malmö och många fler. Det framgår inte om någon av personerna som syns eller vars hem syns är medvetna om polisens publicering eller har samtyckt till att vara med. Utsatta medborgare reduceras helt och hållet till polisens rekvisita.
Polisens kommunikation i sociala kanaler är myndighetsutövning. Den är också uppenbart förtroendeskadlig, integritetskränkande och ofta direkt olämplig. Myndigheten verkar sakna översyn och kontroll, och arbetet sker utan transparens eller möjlighet till uppföljning. Som medborgare ska du bara lita på budskapet, gilla läget och dela inläggen.
Är polismyndigheten överhuvudtaget medveten om vad för innehåll som läggs upp?
PODD: Lyssna på podden Dagens ETC: Bakom rubrikerna. Det här avsnittet gästas av Max V Karlsson. Han berättar om sin granskning av polisens grova övertramp i sociala medier. Prenumerera gärna på podden i din app (sök: ETC Play).
