Nyckeln in till cellerna är lätta att hitta när genetiken är så lika. Och så är ju djurens immunsystem svaga av all stress. Den korta tiden till slakt selekterar fram de mest robusta virusen som tar sig vidare mellan de tätpackade kropparna. Sedan överförs virus till utmattade arbetare, ofta migrantarbetare, på världens kanske farligaste arbetsplatser. Sedan förs smittan lätt ut till hela världen. Industrin står samtidigt för 25 procent av våra klimatutsläpp. Köttet är dödligt.

Ungefär 60 procent av alla infektionssjukdomar och 75 procent av de nya infektionssjukdomarna hos människan är zoonoser. Var fjärde månad uppstår en ny infektionssjukdom. Många uppstår i det vilda, men boskapen fungerar som en mellanvärd som närmar sjukdomarna människorna. FN varnade 2016 för att boskapsrevolutionen är en katastrof som bara väntar på att infrias.

På senare år har frågor om kopplingen mellan djur, natur och människors hälsa alltmer kommit upp på världsagendan. Det är gamla lärdomar från 1700-1800 talen från bland andra socialmedicinens fader Rudolf Virchow och veterinären Félix Vicq-d’Azyr egentligen. Det tvärvetenskapliga fältet kallas ”one health". Det uppmanar läkare, veterinärer och ekologer till samarbete över disciplinerna för att kunna förhindra pandemier och andra ekologiska utbrott.

Även Världsbanken och företag som Colgate-Palmolive och Johnson Johnson, som skövlar skog och driver på de ekologiska farliga förändringarna, hejar på och sponsrar gärna forskningen. För även om one health är ett viktigt steg i rätt riktning, så saknas där maktperspektivet.

Det fokuserar inte på orsakerna bakom orsakerna.

Jakten på profiten.

Evolutionsbiologen Rob Wallace skriver i texten ”the Nafta flu” om svininfluensan. Grisar har väldigt lite att göra med hur influensan uppkommer. De organiserade sig inte i städer av tusentals immunsupprimerade grisar, de har inte självmant flyttat till boskapsgetton tillsammans med industriell hönsproduktion. De fraktade inte sig själva tusentals mil på tåg eller flyg. ”Grisar flyger inte naturligt.” Det är jordbruksindustrin och dess kapital, som helt utan att bry sig om miljö eller djur eller människor, agerar så för sina vinster. Kostnaderna, får vi alla andra och miljön stå för med pandemier och klimatförändringar som drabbar främst de redan utsatta.

Detta gäller även covid-19 även om viruset inte uppstod hos boskap. Bortom orientalistiska föreställningar, hittar vi orsaken till den framväxande vildmatsindustrin i Kina, hos den industrialisering av matproduktion på 90-talet som tvingade småbönder att nischa in sig på exotiska matvaror, för att överleva. Dessutom har de stora jordbrukens beslag på allt mer mark och så trängt småbönder närmare vildmark, där bland annat virusbärande fladdermus stöts på. På samma sätt tog utländska trålare på 70-talet ifrån västafrikanska fiskare möjlighet till överlevnad, som då tvingades vända sig till större produktion av ”bush meat”. Detta ledde till utbrott av hiv och ebola bland annat.

Problemet är alltså inte konstiga matvanor utan vår globala profitdrivna, köttcentrerade matsystem, som några forskare skriver i The Guardian.

En absolut geografi, skriver Wallace tillsammans med kollegor i olika discipliner, tittar bara på var utbrotten startar. Men följer man pengarna och kausaliteten, leds man till New York, Hong Kong och London, till det ojämlika globala ekologiska utbytet där Väst köper upp land och förlägger produktion i globala Syd, och där beskyller fattiga människor för att inte ta hand om djur och miljö.

När det kommer till influensa har faktiskt Europa, Australia och USA genererat fler antal utbrott än Kina. Och den kinesiska hönsproduktionen som är världsledande, har stora delar amerikanskt kapital i sig, inte minst från det ökände amerikanska investmentbolaget Goldman Sachs som drev världen ner i ekonomisk recession 2008.

Så för klimatet och för pandemierna, måste vi närma oss ett ekologiskt jordbruk som är mångfacetterad och anpassad till miljön och klimatet.

Visst blir man trött av allt man måste tänka på?

Den socialistiska biologen Richard Levins skriver i boken ”Biology under the influence”: Komplexiteten i detta ”världssyndrom” kan kännas överväldigande. Men att ta isär systemet och behandla det som olika enheter kan producera katastrofer. De stora vetenskapliga katastroferna har orsakats just av att man bara försöker lösa ett problem i taget. Bekämpningsmedel har bara ökat problemet med skadedjur. Antibiotika har skapat nya resistenta bakterier. Ekonomisk utveckling skapat hunger.

Så det gäller nu att tillföra ett ekologiskt perspektiv på folkhälsan. Aldrig tidigare har sambandet mellan oss, djuren och naturen varit mer tydligt. Som tur är, löper en röd tråd mellan bekämpningen av klimatförändringarna och uppkomst av nya pandemier: att stoppa företagens rätt att bli rika på vår hälsas bekostnad.