Ledare: Hällefors saknar plan för framtida centrum

Hur bör det offentliga rummet se ut? För vem ska det finnas och vem ska bestämma utformningen? Med offentligt rum menas här offentliga platser dit alla har tillträde. Exempelvis gator, torg och parker men även bibliotek och kommunhus med dess medborgarplatser. Det är viktigt att alla har fritt tillträde till de offentliga rummen, att man känner sig hemmastadd och trygg samt att de utformas genom demokratiska beslut för det allmännas bästa. Hur det offentliga rummet bör utformas är i de allra flesta kommuner en viktig utvecklingsfråga. Ofta berör det mångfaldsfrågor, socioekonomisk segregation, kvinnors trygghet eller problemen med den ökade kommersialiseringen som i värsta fall kan innebära att man bara får beträda vissa utrymmen bara om man ska köpa något. 

I Hällefors har denna diskussion tonats ner. Trots att det finns minst två anledningar till att det borde vara tvärtom. För det första saknas en aktuell översiktsplan. Det är lagstadgat att en sådan skall finnas som ska ge en helhetsbild av kommunens politiska viljeinriktning gällande mark- och vattenanvändning, var det kan byggas samt hur det ska se ut. För det andra har det ena kommunalrådet, Annahelena Jernberg (S), nyligen profilerat sig i frågan om att kommunhuset ska utrymmas och rivas. Politikerna är djupt oeniga och innevånarna kritiska. Konsekvenserna av Jernbergs planer är stora för utformningen av det offentliga rummet i bruksorten Hällefors. 

Bruksorternas bebyggelse beskrivs historiskt ofta som en värld i miniatyr där produktions- och bostadsbyggnader ofta låg placerade intill varandra, symmetrisk sammanflätade i en slags helhet. Bruksortens arkitektoniska inramning gav intrycket av ett slutet samhälle menar historikern Christer Ericsson. Arkitektur och bebyggelse påverkar det sociala livet. Det fysiska rummet är en materialisering av olika intressen och maktrelationer i lokalsamhället. Kontroll över rummet handlar också om kontroll över individerna. 

Centrum i Hällefors har flyttats flera gånger. Kanske inte så konstigt eftersom industriorten Hällefors växte kraftigt fram till 1970-talet. Först låg centrum nere vid bruket på andra sidan älven, sedan utgjordes centrum av området kring järnvägsstationen där både post, apotek, sjukstuga, brukshandel och Folkets hus fanns. Det nuvarande torget är effektfullt inramat av kommunhuset från 1930-talet, Godtemplargården från 1950-talet och Folkets hus från 1970-talet. Den nuvarande politiska ledningen med moderater och socialdemokrater i spetsen har signalerat att de vill riva både Godtemplargården och kommunhuset. Samtidigt har de gjort sig av med viktig tjänstemannakompetens inom samhällsplaneringsområdet. Alla som arbetar i kommunhuset beordras nu att flytta till före detta Formens hus. Enbart ekonomiska aspekter har använts som grund för dessa beslut och plötsliga utspel. 

Högerstyret verkar vilja flytta Hällefors torg än en gång. Det är varken kompetent eller ansvarsfullt att låta kortsiktiga ekonomiska siffror överrösta det offentliga rummets långsiktiga utformning.