Argumentet bakom är oklart, men det är viktigt att budorden finns på plats från 2025 i stort och lättläst typsnitt sedan delstaten gått från en demokratisk majoritet till den nya konservativa guvernören Jeff Landry. 

Efter några veckors eget resande i landet är det lätt att slå fast – religion är en otroligt viktig del i det amerikanska vardagslivet. Oavsett om man är religiös eller inte. Antalet välsignelser man får av människor man inte känner går efter ett tag inte längre att räkna – ”bless you”, verkar nästan sägas på rutin. Allt ska skyddas av Gud. Inte minst USA och dess frihet. Och det är inte ett problem egentligen. Tills det används som en dålig ursäkt för att driva igenom politik. 

Det är tyvärr inte första gången som politiska beslut tas på grund av religion. Resultatet blir sällan bra. Att förbjuda abort är ett sådant exempel där ”rätten till liv” och ”att man inte skall dräpa” använts som argument. Ironiskt nog ett argument som inte används för att avskaffa dödsstraffet i samma delstater. Exempelvis Texas.

Igen ser vi hur kristendomen används som slagträ av de som sitter i maktens korridorer. Och ironin är svår att missa. Frågan är om den republikanska majoriteten ens har läst de tio budorden innan de hängde upp dem i varje klassrum? Om så hade varit fallet, hade de kanske hakat upp sig på det andra budordet som lyder ”Du skall inte missbruka Herrens, din Guds namn, ty Herren kommer inte att lämna den ostraffad som missbrukar hans namn”. 

Eftersom Gud är en sådan central del i det amerikanska samhället, skulle man kunna tro att alla religioner är välkomna, men så är inte fallet. Att ens nämna islam är som att svära i kyrkan. Det hela gör det tydligt att det inte egentligen handlar om vare sig religion eller Gud. Det handlar om att kontrollera människor, men frågan är egentligen varför. Kanske för att kunna driva sin politiska linje, eller för att bibehålla en känsla av kontroll? 

Det är helt otänkbart i Sverige att en domare inte är politiskt neutral. Men i ett land där neutralitet saknas helt tas egoistiska beslut som inte gynnar medborgarna. När livsavgörande beslut påverkas av partipolitik blir religion en enkel bortförklaring. Religion används för att rättfärdiga varför man förtrycker vissa grupper. Och civilsamhället får kliva in och uppfylla livsviktiga roller i samhället, exempelvis stötta hemlösa eller minoriteter.

Att säkerställa sekularism i USA är numera ett nära inpå omöjligt uppdrag. Men när religion används som argument är det viktigt att ifrågasätta på vilket sätt det gynnar människor? Är det ett beslut som endast underlättar ett fåtal personers liv? Och strider det rent av inte mot ett av budorden? 

Att börja ifrågasätta användandet av Gud som central del i politik handlar inte om att klanka ned på religionen. Det handlar om att säkerställa att vi alla får leva i en värld som inte förtrycker oss i Guds namn.

Jehna Al-Moushahidi är sommarskribent på Dagens ETC:s ledarsida.