Att det behövs sällsynta jordartsmetaller för att bygga till exempel elbilar och vindturbiner är de flesta överens om. 

Det vore bra om Europa blev mindre beroende av Kina för sina mineraler och det kan göras genom att konsumera mindre, återvinna mineraler, bygga ut befintliga fyndigheter och i sista hand – öppna nya gruvor. 

Det är bara det att en ny gruva i Gállok i Jokkmokks kommun, eller Kallak på svenska, inte skulle bidra ett pillekvitt till att ge oss sällsynta jordartsmetaller. 

I Gállok vill det brittiska företaget Beowulf Mining istället bryta järnmalm. 

Jag vill ogärna vara näsvis, men någon måste förklara för de där britterna att just järnmalm har vi ganska gott om i Sverige.

Tackar som frågar, men vi klarar oss. Vi åker inte till ert land och erbjuder Fish and Chips och bruna bönor. Låt oss vara. Inte minst LKAB slipper nog helst att samsas om malmtransporterna med andra bolag.

Så att förstöra Gálloks naturvärden och samernas renbeten görs alltså inte för den gröna omställningens skull om nu någon trodde det. Men i tisdags beslutade ändå Högsta förvaltningsdomstolen att företaget får behålla tillståndet för att öppna en gruva.

Men sista ordet är inte sagt. Dels verkar företaget inte ha tänkt på att gruvan skulle ligga långt bort från all befintlig infrastruktur. Och Jokkmokk styrs nu av gruvmotståndare som nog inte är särskilt pigga på att hjälpa dem.

Dessutom måste de fortfarande få miljötillstånd. Framförallt har bolaget stora ekonomiska problem och har kopplats till skatteparadis.

Det bolag som domstolen nu låter fortsätta sina planer på att förstöra Gállok är helt enkelt ett gäng amatörer.