En hel del om vi vill. För Greger von Sivers som talade till svenska folket genom dold kamera i Uppdrag granskning förra veckan kan ha förstått den nya svenska modellen bättre än någon annan. Han kan guida oss genom det nyliberala skol-Hades som Sverige skapat. Von Sivers egen ­historia är lika mycket historien om vår egen friskolereform.

Samtidigt som friskolorna började växa på 90-talet lades regementen ner. Vissa militärer, precis som von Sivers, såg ­uppenbarligen en möjlig ersättningsindustri att gå in i. Med fräsch blick, utan någon som helst erfarenhet av att jobba med barn, fick de fria tillstånd att skapa skolor. Greger startade sin Profilskola i Vällingby. En annan militär lockade elever med löften om egna datorer till John Bauer-koncernen som han sedan sålde för 400 miljoner till danska riskkapitalister innan de gick i konkurs.

För Greger blev skolsatsningen uppenbarligen en chock. Han skulle inte bara ta hand om välordnade barn. Han skulle ta hand om alla barn. Alla fick ju söka till hans skola och han insåg det som politikerna inte riktigt velat erkänna. Att den skolmarknad som man infört faktiskt fungerar som en marknad.

”Det som händer då är att de fina eleverna slutar och man får dåligt rykte. Så dom (stökiga eleverna) får inte beblanda sig, man måste skydda dom fina eleverna.”

Greger von Sivers är därför inte undantaget i systemet, han är konsekvensen av det. Och han berättar det som alla– både kapitalismens bejakare och motståndare – vet. Konkurrens är själva grejen.

Borgerligheten spelar förvånad varje gång en ny skolskandal kommer upp. När skolor går i konkurs, sorterar bort besvärliga barn eller betalar halva skolpengen till räntesnurror i skatteparadis. Men det var ju det här som var poängen. En fri marknad där företagen slåss för att vara kvar genom att bete sig just som företag.

Det är också därför som de som hävdar att riskkapitalbolagen är problemet har svårt att få sin analys att gå ihop. Varför sorterar då icke-vinstdrivande föräldrakooperativ med alternativ pedagogik också bort besvärliga barn? Det handlar inte nödvändigtvis om vinst. Det handlar om att överleva på en marknad, att över­huvudtaget existera.

Får man för dåliga elever kommer man till slut inte ha några elever alls, det vet alla rektorer. Därför borde vi lyssna på Greger von Sivers när han tror att ingen lyssnar. Han är en buktalare till alla de välpolerade rektorer som hävdar att det var ett enskilt misstag när de med humanistiska leenden valde bort ett barn för att det inte var fint nog.