Ibland blir man oerhört trött på undanflykterna. Speciellt när det kommer från människor som vet bättre. Just nu pågår en bortförklaringskampanj från miljöpartister och även socialdemokrater kring varför vi inte kan ha gratis kollektivtrafik, alltså betald via skatten.
Enligt de gröna betyder det att vi kan satsa mindre på utbyggnad. Bättre att bygga ut än sänka priset på biljetter, menar man.
Det här är lika falskt som när borgerliga politiker säger att vi kan inte bygga ut järnvägen för då måste vi avskeda folk inom vården och välfärden.
Snälla, kan vi få lite ordning på debatten även från de rödgröna?
Det är skillnad på konsumtion och på investering!
Vi kan bygga ut kollektivtrafiken rejält i Sverige utan några problem. Och samtidigt omfördela från höga biljettpriser – som drabbar de fattiga mest – till skattefinansiering.
Det ena har inte med det andra att göra.
Det första är nödvändiga klimatinvesteringar bort från bilsamhällets förstörelse. Det andra är jämlikhet och rättvis fördelning av kostnaderna.
Investeringar är idag GRATIS. Jag skriver versalt för det verkar väldigt svårt att få det enkla ordet in i huvudet på rödgröna politiker. (De borgerliga vet det redan. Men de vill inte öka offentlig sektor av ideologiska skäl.)
Det enkla faktum att västvärldens samlade stater idag har minusränta betyder att hela politiken från 1990-talet och framåt visat sig vara tokfel. Offentlig sektor har skurit ned investeringar, privatiserat och sänkt skatter vilket till slut skapat ett enormt finanskapital som inte vet vad det ska göra av pengarna och som nu lånar ut det till offentlig sektor till minusränta.
Varvid Magdalena Andersson beslutar att tacka nej.
Staten ska inte investera.
Hur har det kunnat bli så fel?
PO Edin, LO:s gamla chefekonom, gick i förra veckan ut i Dagens ETC och berättade att det behövs storinvesteringar på 120 miljarder per år. Minst. Han har rätt. Det enklaste sättet att få igång det är att låna. Till och med liberaler vet detta. ECB:s jättesatsning på 9 000 miljarder kronor i stödköp av statliga obligationer innebär att EU kommer att ha minusränta. Till och med Grekland kan klara sin jätteskuld. Med långa löptider på lånen och nästan ingen ränta är det hanterligt. (Utpressning från Tyskland handlar om att Syrizas politik ska ändras. Det handlar inte om skulderna i sig.)
Eller ta Japan. Trots 200 procent av BNP i statliga lån är landet superrikt, lånen kostar bara någon procent av BNP och går till de egna medborgarna.
Lån är oerhört mycket billigare och enklare än skattehöjningar!
De låga räntorna internationellt gör att i princip alla skulder är negligerbara, ingen vill driva in dem eftersom man inte får mer betalt för pengarna någon annanstans.
De enorma övervinsterna och skattesänkningarna har gjort att vi globalt har ett superläge för reformistisk investeringspolitik.
Det är bara rädsla och kanske okunskap som bromsar idag.
I Sverige är situationen ännu mer absurd. Enligt Magdalena Anderssons egen vårbudget anges det finansiella nettoöverskottet till 751 miljarder kronor! Svensk offentlig sektor har alltså 751 miljarder som man inte använder till investeringar. Staten behöver inte låna ute på kapitalmarknaden, vi kan låna av oss själva! Ändå går politiker ut och säger att kollektivtrafik betald via skatt är ”för dyr”.
Man blir trött.
Men blir det inte problem att betala lån i framtiden? Om vi klimatomställer Sverige på tio år, blir inte bördan stor för nästa generation?
Nej, inte alls. Investeringar idag skapar nämligen höga skatteintäkter genom jobb och minskad oljeimport med mera. Sverige som ekonomi blir starkare. Om vi – av någon anledning – vill betala lån om 20 år så är kraften att göra det mycket större då än att bromsa idag.
Men om räntan plötsligt stiger?
Nu har offentliga lån långa löptider. 20 år är inget problem. Tyska 30-åriga obligationer har 0,7 procent i ränta! Att i det läget bromsa ekonomin och bromsa klimatinvesteringar finns det inga som helst argument för.
Bygg tunnelbana nu! Bygg om vägar till elvägar. Bygg om miljonprogrammet och bygg ut järnvägen och gör en enkel budget där ni skiljer på konsumtion (sådant som sker varje år och bör skattefinansieras) och investeringar (som förändrar samhället och sker med lån)!
Gratis är faktiskt gratis.
