Ungefär en procent av tyska föräldrar väljer att inte följa det ordinerade vaccinationsprogrammet. De har den möjligheten, liksom föräldrar i Sverige.
”Vaccinera er”, uppmanar sjukvårdsminister Hermann Gröhe. Vissa kommer att göra det, medan andra alltjämt vägrar. Båda föräldragrupperna vill barnens bästa. Men i det senare fallet vet föräldrarna inte vad det innebär, och de väljer dessutom att helt fokusera på den egna familjen snarare än att sätta sitt beslut i ett större, samhälleligt perspektiv. Det gör dem inte till dåliga föräldrar. De älskar sina barn, tror sig veta att vaccinvägran är ansvarsfullt. Men de utsätter både det egna barnet och otaliga andra människor för risker (utbrottet i Tyskland har redan fortplantat sig till Sverige, via ovaccinerade svenskar).
Det är en känslig fråga, men nu diskuteras vaccinplikt i Tyskland. Det skulle betyda att varje förälder – oavsett vad den har för betänkligheter – måste låta sitt barn få vaccin. Lagstiftning, med andra ord. Att staten hänvisar till expertis och forskning som finns på området, för att sedan konstatera: Det här är bäst för ditt barn, det här är bäst för samhället – vaccinera ditt barn.
Ja, frågan är oerhört känslig, av den sort som ger politiker skrämselhicka, för det ger inte nödvändigtvis positivt utslag på popularitetsmätaren att frånta föräldrar rätten att avgöra vad som ska hända med deras barn.
Samtidigt finns det andra områden där staten är noga med att komplettera föräldrarnas omdöme. Skolplikten här i Sverige, exempelvis. Men det tycks vara något speciellt med just vaccinering. Kanske för att det upplevs som invasivt, att barnets kropp ska injiceras med eller på annat sätt tillföras substanser. En förälder vill övertygas om att det gör mer nytta än skada, att fördelarna väger tyngre än risken för biverkningar. Det handlar om förtroende. Men idag är det många som tävlar om att vinna en förälders förtroende.
Googla ”mässling” och ”vaccin” så förstår du vad jag menar. Informationsflödet gör ingen skillnad mellan vederhäftig forskning och motståndarnas försök att misstänkliggöra vaccin. Här samsas decennier av vetenskaplig dokumentation – i Sverige har barn vaccinerats mot mässling sedan 1971 – med spekulativa inlägg som skrämmer tvivlande föräldrar.
Konsekvensen ser vi nu. Inte bara i Tyskland. Hundratals fall har på kort tid registrerats i USA, trots att vaccinationstäckningen är nästan 95 procent sett till hela befolkningen. Men det finns skolor i Kalifornien där nio av tio barn inte har vaccinerats för att föräldrarna har hänvisat till religiösa eller filosofiska skäl. Det är bara delstaterna West Virginia och Mississippi som kräver att alla barn vaccineras. Även amerikaner, i jämförelse med européer på sin vakt mot statliga föreskrifter, har börjat diskutera vaccinationsplikt.
Mässling är ingen ofarlig sjukdom. Komplikationer kan tillstötta i virusets spår, speciellt hos små barn och vuxna över 20 år. Globalt dödade den 2010 cirka 140 000 personer, enligt Världshälsoorganisationen (WHO). Samma år registrerades i Europa – generellt med avancerad sjukvård – 30 000 fall av mässling, varav 20 personer avled.
Sverige, då? Här är mer än 97 procent av alla barn vaccinerade mot mässling, enligt Folkhälsomyndigheten, som bedömer att risken för ett landsomfattande utbrott är mycket låg. Det ska vi värna om.
För två år sedan rapporterade ETC Stockholm om ”smittpartyn” där föräldrar låter sina barn träffa andra barn som är sjuka i mässling eller röda hund – som ett alternativ till vaccinering. ”Barnsjukdomar kan ge barnet möjligheter att utvecklas till kropp och själ”, tyckte en förespråkare av denna metod som alltså förkastar vaccinationsprogrammet. Men i Järna, som drabbades av ett utbrott av röda hund, ställdes en gravid kvinna inför ett svårt beslut. Röda hund kan nämligen orsaka fosterskador. ”Jag beslöt mig för att om jag skulle bli smittad ska jag göra abort.” Nu klarade hon sig. Men här kolliderade individens intresse mot kollektivets. Fåtalets intresse blev ett direkt hot mot många. Det är oacceptabelt.
Jag har själv barn. Som kommer att bli vaccinerat mot mässling. Men om jag inte hade förmåga att fatta det rationella beslutet så önskar jag att någon fattade det åt mig – för mitt barns skull, för alla som kommer i kontakt med mitt barn.
Vissa saker är alldeles för viktiga för valfrihet.
Drygt två procent av svenska barn vaccineras inte mot mässling.
Sverige måste överväga att lagstifta om att göra det obligatoriskt.