I den nya organisationen för Region Örebro län omsätter sjukvården runt 6 miljarder kronor. Kollektivtrafiken i länet ligger under budgeten för regional utveckling och omsätter bara 600 miljoner årligen. Då måste regionpolitikerna förstå att elefanten inte får trampa ihjäl den lilla musen.
Arbetet måste bygga på förståelsen av att utvecklingen av infrastrukturen i hela regionen är lika viktig för länsinvånarna som en bra och utvecklad sjukvård. Mycket av det regionala arbetet handlar om en långsiktig hållbar infrastruktur.
Ett aktuellt exempel på detta är arbetet med en ”Strategi för tåg och expressbussar i Örebro län”. Denna visar hur kollektivtrafiken med tåg och expressbussar i länet kan utvecklas på lång sikt. Det finns ett uttalat mål att knyta samman Örebro med huvudorterna i andra kommuner i länet. Samtidigt vill men också skapa bättre förbindelser till de större städerna i angränsande län.
Ett mål är att transporternas klimatpåverkan ska begränsas. Strategin visar att en satsning på kollektivtrafiken i de starka stråken ger en bättre tillgänglighet och mer klimatanpassade transporter i länet. Strategin kommer att göra det enklare att jobbpendla och få fler att välja kollektivtrafiken i stället för bilen.
Parallellt med detta arbete pågår ”MerKoll-projektet” som innebär att kollektivtrafiken ska utökas och blir mer effektiv i hela länet. Det här är den största omvandlingen av kollektivtrafiken i länet på över 30 år.
Dessa satsningar är viktiga eftersom Region Örebro län behöver snabba och täta kommunikationer i de stora arbetsmarknadsstråken, där regionen går mot en alltmer gemensam arbetsmarknad med Örebro som nav. En utbyggd och väl fungerande kollektivtrafik är också en jämställdhetsfråga eftersom satsningen gynnar kvinnor mer än män, då kvinnor använder kollektivtrafiken mest.
Resultatet av MerKoll-förändringen och Tåg- och expressbussstrategin är att länets invånare får möjlighet att resa enkelt inom hela regionen, men också att det skapas ett sammanhållet system – ”Länspendeln” – som binder ihop länets kommuner med tåg och expressbussar. Man skapar också ökade bussturer i kommuner utan tåg och ger förutsättningar för anropsstyrd trafik. På sikt kommer också alla bussar att köras på förnyelsebart, fossilfritt bränsle.
De här strategierna har tagits fram i bred samverkan mellan partierna i länet och en gemensam syn på utvecklingen har mejslats fram. Därför är det märkligt att ledande regionpolitiker som Ola Karlsson (M) och Anna Ågerfalk (FP) inte vill anta strategierna. När Regionfullmäktige behandlade ärendet ville de skjuta upp besluten till framtiden. De förklarar sitt motstånd med att det kanske finns angelägnare satsningar inom övriga verksamheter.
Det Karlsson och Ågerfalk tydligen inte inser är att ökat resande med kollektivtrafiken bidrar till en ökad folkhälsa och en bättre social hållbarhet – vilket påverkar regionens kostnader positivt. Om det inte finns en strategi och inriktning på utveckling av kollektivtrafiken kan det bli mycket dyrt. Deras inställning bygger på ett vi har inte råd-mantra. Här är det dags för papegojvarning!