Sol-el är billigare än råolja i Mellanöstern. Duktiga kraftbolag har lovat att bygga vindkraft i havet utanför Tyskland utan subventioner. De kan konkurrera ut Europas fossila kraftverk och kärnreaktorer ändå.

Det som gör det svårt är istället att investerare i förnybar energi drabbas av politiska beslut som gör att de förlorar pengar. Gamla företag med politisk makt lyckas ofta få politiker att låta dem fortsätta tjäna pengar. Små, nya företag lyckas sällan eller aldrig.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

I Spanien lovades bra villkor, varpå sol- och vindenergi byggdes ut snabbt under början av detta sekel. Utbyggnaden gick så bra att Spaniens gamla kärn- och kolkraftverk konkurrerades ut. När den ekonomiska krisen 2008 minskade elefterfrågan blev kraftbolagens kris akut. Regeringen började då försämra de utlovade villkoren för dem som investerat i sol- och vindenergi.

Spanska hushåll och kooperativ kunde inte få ersättning. Däremot har en internationell institution till skydd för internationella investeringar just beslutat att Spanska skattebetalare måste ersätta ett utländskt företag med 1,25 miljardet kronor för deras förlorade vinst.

Men Spanien har svårt att nå sin del av EU:s 2020-mål. Få vill investerare i förnybar energi i Spanien när staten tidigare inte hållit vad den lovat.

I Tyskland var den snabba utbyggnaden av förnybar el i början rejält subventionerad. Resultatet har varit att utbudet av el med låg marginalkostnad ökat och elpriserna fallit. Det har gjort att de gamla elbolagens kol- och kärnkraftverk får mindre intäkter, särskilt de dyraste som inte kan konkurrera, utan producerar el allt färre timmar per år.

Ett förslag att införa en koldioxidskatt fick bolagen att hota med konkurs. Det slutade det med att ett par bolag fick betalt för att stänga de äldsta brunkolseldade verken. När bolag ändå hade svårt att överleva fick skattebetalarna i Tyskland också ta över ansvaret för den långsiktiga förvaringen av radioaktivt avfall.

Investerarna i sol och vindkraftverk i Tyskland drabbades däremot inte av detta eftersom de har garanterade priser som inte påverkas av att priset på spot-marknaden fallit. Där finns förtroendet kvar och många små kooperativ och företag som fortsätter investera.

De svenska politikerna har samma problem med framgångsrik utbyggnad av förnybar el. I Sverige finns inga garanterade priser så ägarna av vindkraftverk, biokraftvärme, och de stora kärn- och vattenkraftverken drabbas alla när elpriset halverats sedan 2010.

Ägarna av vind- och biobränsle-elverk drabbades också av att elcertifikaten fallit till en fjärdedel av sitt tidigare värde när nya anläggningar blev så mycket billigare att bygga än de tidigare.

I Sverige var de stora bolagen duktigast på att styra politikerna. De fick Energikommissionens majoritet att avskaffa effekt-skatten på kärnkraft och huvud-delen av fastighetskatten på vattenkraft. Det minskar de stora kraftbolagens kostnader med nästan 10 miljarder kronor per år.

De som investerat i vindkraft och biokraftvärme fick där-emot ingen hjälp. Tvärt om drabbades de på ett sätt de inte kunnat förutse. De som investerade i vindkraftverk under det senaste decenniet kunde se att kärnkraftverken kostade 30 öre per kWh att driva. Om priset sjönk under det, skulle några reaktorer stänga, utbudet minska, och priserna åter gå upp mot cirka 30 öre per kWh.

Man trodde på det eftersom den officiella politiken sa att kärnkraften skulle avvecklas när det var ekonomiskt möjligt utan att hota försörjningen.

När elpriset föll ner mot 20 öre kWh räddade istället politikerna reaktorernas ägare. De många fler ägarna av vindkraftverk saknade politiskt inflytande och förlorade tillsammans tiotals miljarder, liksom de ofta kommunala ägarna av kraftvärmeverk.

Liksom i Spanien kommer detta att göra framtida framsteg svårare. De som investerat i vind och biobränslen i Sverige och förlorat pengar på politiska beslut kommer inte att våga lita på framtida energi-politiska mål.

Energikommissionen kallar sin rapport Kraftsamling för framtidens energi. Men det är motsatsen. Det man samlats kring var att rädda gamla kraftbolag.

För att dölja detta använder man ett gammalt recept för svensk energipolitik. Man säger att folk skall få som de vill om några mandat-perioder samtidigt som besluten med omedelbar ekonomisk effekt styr åt motsatt håll. 100 procent förnybart 2040, men rädda reaktorer nu.

Det var 37 år sedan som folkomröstningen ledde till riksdagsbeslutet att alla reaktorer skulle avvecklas då de drivits i 25 år. Men först skulle man bygga ut kärnkraften så att den mer än fördubblades och så betalade man ut några miljarder kronor i kontanta subventioner till de dyraste reaktorerna.

Tekniken och de industriella möjligheterna att åstadkomma billig, förnybar energi finns. Men världen och Sverige behöver duktiga, ärliga energipolitiker. Tiden räcker inte för att rädda alla gamla mäktiga bolag.