Ledare: Fyrtio år av väntan på en toalett

Församlingen har byggt till kyrkan. Onödigt, kan tyckas, den var väl stor som den var. Men på 1600-talet var det mer självklart att dasset låg en bra bit bort än vad det är i dag. Kyrkan blev i och för sig försedd med toalett så småningom men de ligger i källaren och motsvarar sannerligen inte dagens krav på tillgänglighet. Istället har man velat bygga en ny inuti kyrkan, en rullstolsvänlig, lättillgänglig, ren och varm. Detta har man arbetat med sedan 1973 (enligt en församlingsbo som var med redan då). Hela tiden har man stött på patrull, antingen från länsantikvarien eller från folk i församlingen. Olika lösningar har föreslagits och alla har fått avslag – för fult, för opraktiskt, för dyrt, för litet… Länsantikvarien har varit på hugget och förklarat att man inte kan göra som på andra ställen för Ljusnarsbergs kyrka är ju så unik. Nu äntligen, efter fyrtio år, har vi en toalett i kyrkan. Det kostade pengar men mest av allt kostade det tid, fyrtio år som sagt. I vägen för människors behov stod regler om byggnadsvård och antikvariska hänsynstaganden. Dessa var en prövning av närapå bibliska mått.

Det behöver byggas i Lindesberg också, inte bara toaletter utan hela bostäder. Politikerna har äntligen förstått det orimliga i att tvinga människor att flytta till Örebro för att få en egen bostad. Men i vägen för människornas behov står den här gången regler om buller och översvämningsrisk. Olika områden föreslås och alla får avslag – för nära järnvägen, för nära ån, för nära arenan, för nära en gata… Länsarkitekten är på hugget och förklarar att lilla Lindesberg inte kan förvänta sig samma undantag från reglerna som självaste Örebro. Det är ju viktigt att Örebro fortsätter att växa. Tydligen sker det på bekostnad av andra städer i länet. Det är ju ett smart sätt att få tillväxt i Örebro – att vägra låta andra kommuner bygga de hus som behövs för att folk ska kunna bo kvar. Om det bara går att få en bostad i Örebro så flyttar ju folk dit förr eller senare. Man skulle kunna ana en konspiration fast det är säkert alldeles för cyniskt. Det är nog bara så att länsarkitekten inte vågar säga nej i Örebro. Möjligen är även länsarkitekters regler en prövning av bibliska mått.

Tyvärr finns det även Lindesbergare som bromsar byggen. Jag förstår att det är jobbigt när ens eget läge upplevs bli sämre på grund av nybyggen, men ska staden växa måste det byggas. Vill man verkligen behålla sin utsikt till priset av att vara en part i att döda Lindesberg? Det kan man fråga sig innan man klagar. Staden har utmärkta förutsättningar för att frodas. Det finns trogna invånare som vill bo kvar, företagare som vill satsa, aktiva föreningar, bra skolor, nöjesliv, ett helt sjukhus med akutmottagning (hur många småstäder har det?) och politiker som gång på gång visar att de bryr sig om vad människor vill.

Om det byggs fler bostäder i Lindesberg kan fler bo kvar och då kan fler företag livnära sig och kommunen får in mer i skatt och kan förbättra både skolor och äldreomsorg och kulturliv och sport. Så enkelt kan det faktiskt vara ibland. 

I Kopparberg tog det fyrtio år att möta folkets behov. Så lång tid får det bara inte ta i Lindesberg.

Carina Särnqvist