Jag har ingenting emot friskolor. Faktiskt har jag arbetat på en i sju år och för det mesta trivts bra och haft anledning att känna mig stolt över det vi har levererat.
Det gör nog lärare från alla skolor. Vi drivs nästan alltid av ett stort engagemang och kämpar för att alla elever ska lyckas.
Jag är dock ingen anhängare av vinster i välfärden. Att det är möjligt att göra pengar på bekostnad av elever, anställda eller kommunala skolors existens känns minst sagt tveksamt och är en högst aktuell fråga efter den politiska debatt som följde efter att Internationella Engelska skolan, IES, tidigare i år ansökte om att få utöka.
När våra skolpolitiker behövde ta ställning i frågan blev det nästan smärtsamt tydligt vad ideologiska skillnader kan innebära i praktiken och vilket samhälle de borgerliga i oppositionen vill ha.
Efter att barn- och utbildningsförvaltningen hade redovisat sin bedömning att en utökning av IES skulle få konsekvenser för elevunderlaget i de kommunala skolorna Högom, Sticksjö och Granloholm valde majoriteten i nämnden att inte ställa sig bakom. Ett minskat elevunderlag skulle innebära en försämring av kvalitén och i förlängningen kanske en nedläggning av någon eller några kommunala skolor. M, L och KD ställde sig dock positiva, trots förvaltningens prognos.
Nu slutade dock inte historien där. På nämndsordförandes initiativ tog förvaltningen sedan fram ett alternativt förslag i samråd med IES som majoriteten i nämnden har meddelat att man okejar. Det handlar om att IES utökar med fler paralleller i årskurs 3–9 i stället för att, som i det tidigare förslaget, starta klasser i F–3.
Att majoriteten ställer sig bakom detta beror på att vi står inför en situation där det kommer att behövas fler utbildningsplatser för just äldre elever. Detta förslag skulle alltså inte leda till samma försämring av befintlig kommunal verksamhet. Det känns bra att man kan ha den här typen av dialog men jag är inte odelat positiv till beskedet.
Min uppfattning är att de tre skolor som har nämnts inte är de enda som kommer att påverkas av en utökning av IES utan också kommunala skolor utanför skolområdet, andra fristående skolor och inte minst de elever som redan i dag går på IES. Vi pratar om en skola som i sin tilltänkta omfattning kommer att vara en arbetsplats och social arena för cirka 1 400 barn(!). Det är nästan fem gånger fler än i den fristående grundskola som har näst flest platser. Jag ser inga pedagogiska fördelar med det, kanske finns det ekonomiska?
Medan vinstdrivande friskolor bara har den egna verksamheten och lönsamheten att bry sig om behöver kommunen se till helheten och ta ansvar för att alla barn oavsett bakgrund får en bra och likvärdig utbildning inom rimligt avstånd från hemmet. Från politikens håll måste man ta sitt ansvar som huvudman och värna den kommunala skolans fortlevnad och kvalitet. Många kan och vill inte välja ett fristående alternativ och deras intressen måste bevakas.
Det slutgiltiga beslutet om IES vilar i händerna på Skolverket. Så vi får väl se hur det blir. Vad det gäller vinster i välfärden hoppas jag att det blir en fråga för oss väljare att ta ställning till i nästa val.
