BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Som vanligt när möjligheten att begränsa det fria vinstuttaget på skattemedel kommer upp så möts det av vilda protester från högerhåll. De som annars brukar hålla så hårt i offentliga medel, åtminstone när det kommer till att ge stöd åt de ekonomiskt svagaste, kastar sig nu huvudlöst fram för att försvara ett fritt vinstuttag i välfärden, och i förlängningen en form av risksocialisering. För det är ju så att det i slutänden är skattebetalarna som får stå för kostnaderna när välfärdsföretagen går i konkurs.
En elev behöver få sin utbildning, en vårdtagare behöver få sin vård och det oavsett om ett välfärdsföretag gör tillräckligt stor vinst eller ej. Och när konkursen väl är där vem får då ta ansvar för det? Jo, det är kommunerna och landstingen/regionerna som får stötta upp, täcka kostnaderna och ta över ansvaret för utbildning och vård. Ett i många fall svårt uppdrag då ekonomin har tvingats anpassa sig efter de nya ramarna, där välfärdsföretagen har tagit över stora marknadsandelar. Då kan det väl inte vara orimligt att det offentliga ställer krav på hur de offentliga medlen används?
Nej. Det kan nog inte ens Lööf anse. Och i ärlighetens namn så var det rätt tomma argument hon presenterade i debatten med Shekarabi. Kort sammanfattat gick centerledarens argumentation ut på att:
1. De fria skolvalet hotas om ett vinsttak införs.
2. Vi bör införa kvalitetskrav i stället för vinsttak.
3. ”Dåliga skolor” ska sorteras bort genom konkurs/nedläggning.
Bubblare: ”Det är ren och skär fondsocialism.”
Det är argument som vid en snabb granskning faller på sin egen orimlighet. Så låt oss gå igenom dem en för en:
1. Enligt Svenskt näringsliv så ligger vinstmarginalerna i dag på omkring 5 procent, alltså under det föreslagna vinsttaket. Att alla friskolor skulle gå i konkurs och skolvalet försvinna ter sig då föga troligt.
2. Det finns redan i dag i skollagen regleringar kring huvudmännens ansvar att följa kvalitetskrav, och att ändra/utöka kvalitetskraven står ju inte i motsats till att införa vinsttak. Här finns dessutom en möjlighet till blocköverskridande samtal kring skolans kvalitetskrav och dess utformning.
3. Vad som är ”dåliga skolor” kan diskuteras. Men för att komma till argumentets huvudinnehåll så är hållningen att dåliga skolor ska sållas bort genom konkurs/nedläggning problematisk. Det finns helt enkelt inte hur många skolplatser som helst, framför allt inte vid de populära skolorna. Vid en konkurs så kommer ansvaret för att fixa fram nya skolplatser till de berörda eleverna snabbt att falla på redan ansträngda kommuner.
Bubblaren: Fondsocialism borde väl åtminstone innehålla en fond i någon form?
Det krävs flera åtgärder för att öka förtroendet för och kvaliteten i vår gemensamma välfärd. Att blint motsätta sig en reglering av vinster och låtsas som att det regnar är inte en av dem, det kan jag lova.
