BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Samhället som ett sammelsurium av individer vilka alla lever och verkar isolerade från varandra – med obunden rätt att göra vad de vill – är rent perverst med tanke på den historiska grund varpå den moderna demokratin vilar. Det vill säga på överenskommelser och ömsesidigt beroende
Demokrati innebär regleringar. Det innebär prioriteringar. Vi sorterar intressen och grader av frihet och väger dem mot varandra. Ekonomiska friheter ska aldrig trumfa politiska eller sociala fri- och rättigheter: det finns en poäng med att du inte kan sälja din rösträtt till högstbjudande; byta din rätt att gå i skolan mot en bostad; sälja din organisationsfrihet för att kunna köpa mat.
Vi har som samhälle, som kollektiv, valt att vissa grundläggande fri- och rättigheter är viktigare än andra. Vi har även bestämt att vissa jämlika förutsättningar krävs för att alla ska kunna nyttja sina fri- och rättigheter: utbildning, materiell trygghet, frihet från våld och förtryck, organisationsfrihet, med mera. Allt detta åstadkommer vi, tillsammans, genom att begränsa individens absoluta frihet.
Frihet in absurdum, det vill säga allas rätt att göra vad de vill, har aldrig varit en demokratisk (eller ens liberal) princip. Det är i stället nyliberalismens demagoger som aktivt har jobbat för att pervertera idén om frihet. Lönesänkarna, skatteplanerarna, oljelobbyn, de globala storföretagen och inte minst våra kära folkvalda politiker. De som på hemmaplan säljer ut den svenska välfärden bit för bit. De som har jobbat så pass hårt för att öka inkomstojämlikheten i samhället så att vi nu är tillbaka på nivåer som vi inte har sett sedan 40-, 50-talet. Sverige faller som en sten rakt ner i inkomstklyftan, och inkomsteliten täljer guld med smörkniv av medelklassens ignorans och prekariatets blod, svett och tårar.
Det är den ekonomiska elitens förtjänst att vi tvingas dras med boende- och skolsegregation, ökande hemlöshet, fattigdom och rasism. Bara för att vissa ska ha rätt – fri etableringsrätt, rätt att välja, rätt att välja bort, rätt att hata och hota, rätt att nolltaxera trots omsättning på hundratals miljarder, rätt att hantera människors arbetskraft som en vara på marknaden, rätt att bete sig som riktiga jävlar.
Vad rör oss valfriheten att välja skola när skolorna kan välja oss?
Vad rör oss valfriheten att välja omsorg, när LSS har tvingat oss att gå på knäna och pensionssystemet och socialförsäkringssystemet lämnat oss att svälta?
Vad rör oss valfriheten att välja mödravårdscentral när våra barn föds i överfulla sjukhuskorridorer eller i skydd av en taxi på en motorväg?
Vad rör oss valfrihet, när våra transbarn självskadar sönder sina kroppar då köerna till psykiatrin slingrar sig fram genom sjukvårdens lummiga skatteparadis?
Vad rör oss valfrihet när våra unga på flykt tar sina liv på de statliga boendena?
Var det hit vi skulle? Var det hit vi ville? Är detta frihet?
Nej, gå inte på lögnen. Om att du är fri så länge du kan välja. Det är endast genom kollektivet, genom att sälla din röst till andras som dina grundläggande fri- och rättigheter tillgodoses. Det är genom progressiv skattepolitik, omfördelning och social och ekonomisk jämlikhet som vi kan realisera oss själva och leva i trygghet i gemenskap med varandra.
Vi måste sluta skapa allianser med marknadskrafterna och sluta gå deras ärenden. Vi måste våga stå upp för en värld där jämlikhet och rättvisa betyder något, på riktigt.
Min nyårsönskning i år är att vi ska vakna upp från denna liberala mardröm till en värld av starka fackrörelser, likvärdiga och jämlika skolor, en hållbar och trygg vård. En värld där bemanningsföretagen har kriminaliserats eftersom de har urholkat arbetsrätten. En värld utan nazister i riksdagen och på gatan och utan den alltid lika gemytlige medelsvensken som vackert spottar på mig på bussen för att jag håller min flickvän i handen.
God helg och gott nytt år, måtte allt bli bra till slut.
