BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Men vad är då New Public Management som hemsökt den offentliga förvaltningen i decennier? En enkel definition finns inte eftersom denna form av offentlig styrning skiftar färg beroende på omgivning. New Public Management kan dock beskrivas som införandet av marknadsmekanismer som konkurrensutsättning, som användning av idéer och processer som är hämtade från den privata sektorn, som privatisering och outsourcing av delar av offentlig service samt införandet av olika former av mätinstrument för att nå ett önskat utfall.

New Public Management är som sagt ett svårfångat begrepp men intressant nog kan faktiskt Framtidsplanen vara till hjälp att förstå vad det innebär i praktiken. Där beskrivs hur ”n effektiv, tillgänglig och kvalitativ vård kräver att patienten tas omhand i rätt tid på rätt plats. För att säkerställa detta måste förutsägbara patientflöden skapas.” Detta exempel ur Framtidsplanen beskriver en produktionsmodell hämtad från tillverkningsindustrin som bland annat går under namnet ”Just In Time”. I syfte att nå effektivitetsvinster strömlinjeformas produktionsflöden för att minimera ”brus” i tillverkningen. Brus som innebär en kostnad. Brus som i sammanhanget ska förstås som vårdtagare. 

Samtidigt som Framtidsplanen skriver om en ”effektiv, tillgänglig och kvalitativ vård” stängs vårdplatser i Stockholms läns landsting. I samband med en manifestation organiserad av nätverket ”En annan vård är möjlig” utanför landstingshuset i Stockholm fick företrädare för alliansmajoriteten i landstinget en fråga om denna formulering i Framtidsplanen och kunde bekräfta den: i rätt tid och på rätt plats är ledord för vården i SLL. Översatt till faktiska omständigheter innebär detta att vi som potentiella vårdtagare ska söka oss till primärvården i första hand. På detta sätt legitimerar landstingsmajoriteten de stängda akutvårdplatserna i landstinget. Brister i vården blir på detta sätt vårdtagarnas fel – vi söker oss till fel plats vid fel tid och utgör inte det förutsägbara patientflöde som krävs för Framtidsplanens effektiva, tillgängliga och kvalitativa vård.

I landstingets ögon gör vi som vårdtagare fel när vi söker oss till akutsjukhusen när vi i stället borde gå till vårdcentralen eller ringa sjukvårdsrådgivningen. Sjukvårdsrådgivningen som av landstingsmajoriteten också fick kritik för att i alltför stor utsträckning hänvisa vårdtagare att uppsöka akut vård. Den professionella bedömningen att söka akut vård som görs av medicinsk personal ifrågasätts alltså av landstingspolitikerna eftersom det inte svarar mot deras bild av hur vårdens flöden ska fungera. Vårt behov av vård är i sammanhanget sekundärt.

New Public Management innebär också en implementering av mätinstrument och sedan ett år tillbaka tillhandahåller intresseorganisationen SKL data över vården genom bland annat olika kvalitetsindikatorer som samlas på ”Vården i siffror”, ett, som man skriver, ”verktyg för kvalitets- och förbättringsarbete inom hälso- och sjukvård”. Tittar man i SKL:s Vårdbarometer på siffror för ”Upplevd rimlig väntetid till vårdcentral”, det vill säga till den primärvård som alliansmajoriteten vill att vi ska söka oss till för att kunna bli ett led i ett ”förutsägbart patientflöde”, har nöjdheten sjunkit med lika många procentenheter på fem år. Andelen invånare som anser att väntetiden till besök på vårdcentral är rimlig har sjunkit från 69,7 procent 2011 till 64,2 procent 2015. Också andelen som har stort förtroende för hälso- och sjukvården har sjunkit, liksom andelen med stort förtroende för vårdcentraler och andelen som är av uppfattningen att vård ges på lika villkor, som är skrämmande låga 49,4 procent.

I december 2016 svarade det moderata sjukvårdslandstingsrådet i SLL följande på en interpellation om vad hon tycker om de då 400 stängda vårdplatserna inom landstinget: ”Framtidens hälso- och sjukvård är här, redan nu.” 

Sjukvårdslandstingsrådet tycks alltså mena att stängda vårdplatser, en vård som inte ges på lika villkor och att vårdtagare inte ges vård efter behov utan efter hur vi passar in i patientflödet är både den samtida och framtida vård vi erbjuds. 

Vad som presenteras som resursbesparande offentlig styrning men egentligen är ett djupt ideologiskt projekt bidrar med andra ord till sämre vård för stockholmarna. Med undantag för vissa förstås – parallellt med denna utveckling fortsätter antalet privata sjukförsäkringar att öka.