Utan mål irrar man bara runt. Hållbarhetsmålen behövs för att veta var man är och vart man ska nå, samtidigt som de också driver en årlig uppföljning av företagens påverkan på människor och miljö. Men det är tyvärr inte bara så de används idag. Istället finns det företag som utnyttjar målen som ett smörgåsbord, och väljer ut bitar som gör att företaget låter hållbart samtidigt som verksamhetens negativa påverkan kan fortsätta oförändrat.

Det demonstrerades i veckan då en studie lyfte att FN:s hållbarhetsmål Agenda 2030 används flitigt i kommunikationen hos 2 000 av världens största företag, trots att hållbarhetsarbetet brister. Medan nära hälften av en grupp företag hade satt upp mål som var kopplade till Agenda 2030 hade bara tio procent antagit mål som forskarna bedömde relevanta och mätbara. I granskningen kunde de se att många företag valde att lyfta ut mål som lätt uppfylls av verksamheten, medan andra bitar av hållbarhetsmålen tonades ner.

Den här utvecklingen kan lura in oss att tro att situationen ser bättre ut än den gör. Det största problemet är självklart att kraven på företagen är så låga att verksamheterna får utnyttja människor och ödelägga natur och klimat. Det är det avgörande problemet. Nästa problem är att de trots sin sina brister kan lura kunderna genom förskönad kommunikation, något som bara gynnar de dåliga företagen. För vem vågar till slut tro på någon? När det är High Chaparral i företagens hållbarhetskommunikation finns det inte en människa som kan avgöra vad som är sant och falskt.

Den ena påstår sig vara klimatpositiv, den andra klimatneutral och den tredje lovar fossilfritt ”inom en generation”. Den fjärde påstår på mycket svajig grund att den är Sveriges hållbaraste. Det är omöjligt att inte bli förvirrad av företagens reklam, och det blir lätt att känna sig lurad. När det inte finns någon möjlighet att avgöra vem som är bäst eller vad skillnaderna är, kan det lätt leda till att man slutar orka bry sig.

Istället för att stärka miljö och mänskliga rättigheter kan alltså målen bidra till en motsatt utveckling. Dåliga företag kan utnyttja Agenda 2030 för att förbättra sitt varumärke, vilket urvattnar arbetet som de hållbara företagen gör. För konsumenterna kan det antingen leda till en tro av att kakan finns kvar trots att den i själva verket äts upp, eller till frustration och hopplöshet när grönmålningen avslöjas.

För att Agenda 2030 ska fungera som det är tänkt behöver företagen sätta in konkreta åtgärder som styr mot vad Paris­avtalet faktiskt säger. Dessutom, skriver forskarna, måste de inkludera värdekedjor som är relevanta för företagen och ta hänsyn till både kortsiktiga och långsiktiga effekter. Det är något som också togs upp av en EU-studie tidigare i år, som föreslog en ny EU-lagstiftning för att främja en mer hållbar företagsstyrning och ställa högre krav på konkret värdeskapande, något som alltför tydligt behövs.

Förutom lagstiftning skulle det också behövas en hållbarhetsmärkning för företag så att det blir tydligt vilka som faktiskt når upp till en bra standard, samtidigt som kraven på kommunikation också skärps rejält. Man ska helt enkelt inte kunna lova gröna skogar och leverera kalhyggen, något som tyvärr verkar vara standarden för många företag idag. 

PRENUMERERA PÅ NYHETSMAGASINET ETC

Den här artikeln kommer från Nyhetsmagasinet ETC
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.