BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

SVT ska vara en offentlig service som agerar oberoende som en del av den tredje statsmakten med syfte att försvara vårt demokratiska styrelseskick. Ett huvuduppdrag är därmed att SVT visar vad de politiska partierna vill göra i praktiken och vilka konsekvenser det får. Almedalsveckan ger SVT ett utmärkt tillfälle att kräva konkreta svar. Men vad f*n gör de med det tillfället? Det som skulle kunna vara fördjupade politiska samtal blir istället ett mysigt underhållningsprogram där kändisars… förlåt partiledares personliga sms, dryckesvanor och rockstjärnepoäng förväntas intressera publiken mer än vad de faktiskt tänker göra med makten om vi ger dem den.

Under Belinda Olssons intervjuer med Jimmie Åkesson 2016 och 2017 var nästan alla frågor av personlig karaktär och/eller politiskt helt ointressanta. Intervjuerna var inriktade på att komma under huden på Jimmie. Kan Jimmie tänka sig att tatuera sig? Vilka av partiledarna klickar han bäst med?

Under 2016 års intervju ställdes bara två kritiska frågor kring SD:s politik och de rörde deras krav på hårdare tag för att komma åt gängkriminaliteten. Kommer en insatsstyrka verkligen åt tystnadskulturen som omger gängkriminaliteten? Och varför nämns inte bostadsbrist och trångboddhet i SD:s åtgärdspaket, trots att det i flera polisrapporter visat sig vara en viktig faktor för uppkomsten av gängkriminalitet i marginaliserade områden? Jimmie kunde helt oemotsagd konstatera att polisens förebyggande arbete bygger på “ängslan”. Klart det vore bra om man kunde prata med varandra och klart att samhället ska finnas där som stöd men allt det har ju redan testats och det funkade inte. Det enda som funkar är hårda tag enligt Jimmie. Trots att det är direkt felaktigt ställdes inte självklara följdfrågor såsom “När och var har dessa åtgärder prövats?”, “Vad finns det för forskning som visar att hårda tag är lösningen?”.

Jimmie sa även att nu när alla har förstått hur dåligt det är med invandring så kan vi gå vidare med att fundera på vad vi ska göra åt det. De uteblivna följdfrågorna fick honom att framstå som att han faktiskt hade svar.

I år inleddes intervjun med att prata om Jimmies band och ackompanjerad av applåder fick han bland annat berätta att han föredrog bacon framför källvatten. Sedan skulle det pratas politik. Jimmie talade sig varm om vårdpersonal som han kallade “välfärdens hjältar” och som han tyckte förtjänade bättre arbetsvillkor. Den första kritiska frågan handlade om hur SD skulle hantera det faktum att 20 procent av välfärdshjältarna har utländsk bakgrund. Jimmy började svamla om att asylsökande sällan är färdigutbildade läkare och att arbetskraftsinvandring är bra.

När han sedan själv höll med om att det inte är arbetskraftsinvandrare som fyllt upp behovet i vården ställdes ingen följdfråga om hur det då kan vara lösningen i framtiden. Jimmie sa sedan att lösningen istället är att göra yrket mer attraktivt för svenskar men samtidigt vill han inte öka kostnaderna för vården. Naturliga följdfrågor hade varit: “Hur ska ni kunna förbättra arbetsvillkoren i vården utan att öka kostnaderna?”, “På vilket sätt kommer en ökad rekrytering av infödda svenskar till vården påverka tillgången på infödd arbetskraft inom andra sektorer och därmed behovet av invandrad arbetskraft där?”

"Bland det värsta är att Jimmie oemotsagd kunde påstå att folkhemmet byggdes av konservativa och socialister ihop för att överbrygga klassklyftor och att klassklyftorna inte är ett problem idag."

Nästa kritiska fråga var snarare en påtryckning att definiera vad han ansåg vara en Sverigevän. Jimmie svarade “de som inte blir provocerade av begreppet”, ett typiskt cirkelresonemang. Bara de som inte blir provocerade när SD pratar om Sverigevänner är Sverigevänner. Alltså är alla vi andra Sverigefientliga? Hur kan det passera utan följdfrågor?

Slutligen fick Jimmie en kritisk fråga om huruvida SD svängt angående vinster i vården. Jimmie påstod att de inte hade det men fick inga följdfrågor om hur SD tänker hantera vården när Jimmie konstaterade att han inte vill genomföra Reepalus utredningsförslag. Jimmie fick påstå att kvaliteten ska öka, allt ska bli bra utan att behöva förklara hur.

Bland det värsta är att Jimmie oemotsagd kunde påstå att folkhemmet byggdes av konservativa och socialister ihop för att överbrygga klassklyftor och att klassklyftorna inte är ett problem idag. Det är en helt absurd historierevisionism och ett totalt förnekande av all statistik om ökade löneskillnader etcetera. Men inga följdfrågor. Inte heller när han sedan påstod att folkhemmet idag handlar om att överbrygga “kulturella klyftor”.

Under sammanlagt en timmes intervjutid ställdes alltså fem kritiska frågor om SD:s politik, inga kritiska följdfrågor, bara upprepningar av samma frågor. Däremot en ändlös ström av frågor om bacon och Facebook-fans. Tillåt mig att komma med ett drastiskt påstående. Om Olsson intervjuat Hitler 1931 på samma sätt som hon intervjuade Jimmie i ovanstående exempel hade Hitler framstått som en vettig och rejäl politiker.

Har vi inte lärt oss något alls av historien?