VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning

Protesterna har organiserats av Facebook-gruppen Vi som brinner för Unden, med över 600 deltagare. Hela området är mycket känsligt och flera bestämmelser gäller för området. Platsen är ett riksintresse för naturvård och hela Tivedsområdet är riksintresse för friluftsliv. Dessutom gäller särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten i hela Tivedsområdet, som innefattar sjön Unden.

Det finns också en koppling till Vättern, då Undens utlopp rinner till sjön Viken, Göta Kanal och till Vättern. Europeen Cobolt Ltd, som företaget heter, kommer att utföra geologisk kartering, geokemisk provtagning och inmätning av historiska dagbrott och schakt. Inledningsvis kommer man dit och gör provborrningar, men av erfarenhet vet vi att det oftast innebär att prospekteringsbolag lämnar provhålen utan återställning. Om det blir brytning av de åtråvärda metallerna så är det inte enbart ett hål i marken.

Det handlar om stora dagbrott. Precis som vid Norra Kärr, strax norr om Gränna, alldeles intill Vättern. Här planeras gruvbrytning i öppna dagbrott. Detta innebär att en stor deponi för avfall anläggs kring ett stort invallat sandmagasin.

I denna avfallsdamm kommer hälsofarliga, giftiga ämnen att lakas ut under oöverskådlig tid efter avslutad produktion. Om en sådan gruvdamm brister – vilket har skett i många projekt – får det förödande konsekvenser för de intilliggande sjöarna Unden och Vättern. Oersättliga värden står på spel för människorna runt dessa sjöar.

Liksom vid Unden finns ett folkligt organiserat motstånd mot gruvor i anslutning till Vättern i ”Aktion Rädda Vättern”.

Det är otroligt märkligt att Bergsstaten både är tillståndsgivare och kontrollmyndighet. Det borde vara självklart att miljölagstiftningen ska användas korrekt, och att Natura 2000 ska accepteras fullt ut. Minerallagen är en urgammal lag som måste avskaffas eller göras om så att den skyddar omistliga miljöer och att naturresurser säkerställs! Och framför allt ska det inte vara möjligt att ge tillstånd till gruvbrytning i direkt anslutning till en dricksvattentäkt. Alternativet borde vara att utveckla återvinning av metaller i stället.

Mineralavgiften borde också höjas, vilket förmodligen skulle skrämma bort de mest oseriösa aktörerna från att öppna gruvor i Sverige. Höjningen borde ske från dagens två promille till tio procent. Varför inte också ge länsstyrelserna vetorätt i tillståndsprövningen, genom en sådan skärpning i miljöbalken kan länsstyrelsen avslå ansökan om provbrytning om de anser att gruvan hotar allmänhetens intressen.

Nu är det dags att ändra minerallagen och förbjuda gruvor i områden som ­behöver skyddas.