Att var fjärde pappa skulle vara hemma med sin bebis var något helt otänkbart för 50 år sedan. Mobiltelefoner, datorer, internet, energynet ... Allt förändrar våra liv och de flesta har svårare att minnas hur det var innan än de har att tänka hur det ska bli. Tänk att man för inte så länge sedan gick till en station och köpte biljett i en lucka! Tänk att man gick ut i snålblåsten och hyrde en svart väska med något som kallades video i och kopplade in det i sin tv istället för att bara kolla på nätet.
Revolutioner smyger sig på.
Men jag är övertygad om att det du sett hittills bara är början på en stor förändring av vår vardag. Ekonomi och teknik ger idag en helt ny möjlighet till frihet för människor.
Kapitalismens största frihetslöfte, efter att man fått jobb och bostad och mat, har varit bilen. Transporten. Hela kapitalismens kärna bygger på kopplingen bil, bensin och bank. Ingen socialist har heller varit emot. En frihet för alla att resa på svart asfalt var en framgång – ända tills vi för 30 år sedan började inse kostnaden i form av förstört klimat. Och förstörda städer genom motorvägar och parkeringsplatser. Tittar man på gamla stadsbilder och jämför med idag förstår man hur förstörd vår vardag blivit av plåtskal med fyra hjul.
Kollektivtrafiken kan visserligen mota bort en del, och Peak Car är möjligen något vi ser i rika länder (det blir inte fler bilar i städerna), men på två tredjedelar av jorden ökar bilismen så fort det ges tillfälle.
Hela företagsvärlden bygger på ständiga transporter via långtradare och båtar, lagret finns på vägen, världens samlade varor rullar ständigt på hjul. Ja, även maten.
Ska man minska bilismen måste man erbjuda individer en större frihet än den ger. En oändligt utbyggd kollektivtrafik med gemensam finansiering och inga biljetter.
Det här har varit för dyrt, enligt politiken, men i själva verket ligger bromsen i att det är ett hot mot ekonomins kärna. Bilen, bensinen och banken. Men nu förändras det. Och orsaken är den digitala världens mognad. Vi får snart smarta fordon.
Och det förändrar allt.
Smarta bilar kör sig själva, du har säkert sett Googles experimentbil som åker runt utan förare. Datorn kör säkrare och bättre än vi och räknar man på yta innebär smarta bilar att alla motorvägsbyggen omedelbart måste stoppas då det inte kommer behövas i den rika världen. Förbifart Stockholm är helt onödig när maskinerna kör åt oss (de kör mycket tätare). Men att Google (liksom Volvo) experimenterar med personbilar är ett sidospår. Visst blir det skönt att kunna jobba eller läsa i en självkörande bil, men den stora revolutionen handlar om tung trafik. Transporterna. Det Google egentligen utvecklar är ett system som gör att alla långtradarchaffisar och alla budbilar och alla människokörda transporter kommer att ersättas med automatiska maskiner.
Tänk dig långtradarframtiden utan långtradarfik så förstår du.
Egentligen är det här en fantastisk frihet. Vi slipper slänga bort våra liv sittande bakom ratten. Men. Det här kommer att göra miljoner och åter miljoner människor arbetslösa. I världen arbetar ungefär 67 miljoner människor med att köra saker eller andra människor. 1/3 av transportföretagens kostnad är människor. Om alla företag har automatiska transporter kommer de alltså spara runt 13 400 miljarder kronor per år och ingen politik i världen kan stoppa en sådan utveckling. De 70 000 medlemmarna i Transport kommer bli 700 medlemmar i ”Transportövervakningsförbundet”.
Science fiction? Nej, industrilager har redan automatiska maskiner som fraktar sakerna. DHL har levererat bud med drönare. Mitsubishi har automatiska tågvagnar. Andra bygger båtar som går på el och ska frakta på Östersjön. Eftersom båten inte har några människor kan den köra långsamt (tid kostar lön) och gå in och ladda i kaj varje natt för att åka vidare nästa dag. Även sjömännen förlorar jobb.
Det här är bra för mänskligheten. Automatiska transporter kommer dessutom bli mer elbundna än bensin, el är billigare och lättare att ta upp för maskinerna. Klimatet tjänar på det.
Men för att den här ekonomiska revolutionen (tekniskt är det redan klart) inte ska innebära utslagning av miljoner människor krävs att vi diskuterar politik. Vinsterna måste fördelas genom mindre arbetstid och delade jobb. Förstörelse av städerna måste stoppas när bilsystemet förändras i grunden. Infrastrukturens planer är omoderna redan när man börjat bygga.
Det finns en misstro mot teknik från gröna och socialister som handlar om att vi kan inte fortsätta leva som idag och tro att ny teknik räddar jorden. Men det här är inte teknik, det är en ekonomisk förändring av hela transportsystemet och tekniken är redan här.
Fantastiska möjligheter öppnar sig.
Om tio år kommer vi undra vad i all världen man tänkte 2014 när man lade ner miljarder på mer asfalt.
Visst, några problem återstår.
Hur ska det till exempel gå för countryn när lastbilschaffisarna byter jobb?