Jag vet inte hur det ser ut i era flöden, men på mina sociala medier har de nu börjat poppa upp igen. Flygbilderna. I 1,5 år har vi varit förskonade från snyggt redigerade foton på svalkande Medelhavsbukter och solnedgångsfärgade Airbus-vingar. Pandemin tvingade ner alla på marken och människor började hemestra istället. Men nu är flyget på uppgång igen, som om både coronakrisen och klimatkrisen inte existerade.
De internationella bokningarna till Arlanda i juli och augusti väntas öka med 2 000 procent jämfört med fjolårets rekordlåga nivåer. Årets 42 000 bokningar är visserligen betydligt färre än hisnande 140 000 internationella sommarflyg år 2019, och enligt en ny Sifo-undersökning från Naturskyddsföreningen vill fyra av tio svenskar flyga mindre efter pandemin än de gjorde innan. Men trenden verkar tyvärr ändå vara tydlig: i takt med att vaccinationsgraden ökar återvänder allt fler till semesterparadisen utomlands. Medier peppar på genom omotiverade och okritiska resereportage.
Längst fram i kön till business-as-usual-flyget står som vanligt landets största influencers. Margaux Dietz och Alice Stenlöf far på sponsresa till Kroatien. Kenza Zouiten byter sin vanliga Maldiverna-resa mot Mallorca. Sandra Beijer åker till Frankrike. Alla är de profiler som genom sina sociala medier har inflytande över hundratusentals människor. När influencers använder sina åtråvärda plattformar för att glorifiera och normalisera slentrianflyget är det klart att följarna påverkas.
Nu kommer ett antal läsare dejá vú-skruva på sig: ska vi verkligen prata flygskam á la 2018 igen?! Ja, det ska vi faktiskt. För flyget är fortfarande en klimatbov. Om flyget vore ett land skulle det vara den sjunde största utsläpparen i världen, före länder som Saudiarabien och Sydkorea. Samtidigt tidsoptimerar en global elit sin konsumtion genom att fara kors och tvärs över jordklotet för sitt eget höga nöjes skull (vilket för övrigt bidrog starkt till den snabba spridningen av covid-19). Faktum är att endast en procent av världens befolkning står för 50 procent av flygutsläppen. De flesta människor har aldrig satt sin fot i ett flygplan. Att flyga är alltså ett lyxbeteende med stora ekologiska konsekvenser som gynnar få och skadar betydligt fler. Inte minst när det romantiseras på Instagram.
Men det som faktiskt hade kunnat få en direkt effekt på utsläppen – som att genast flyga betydligt mindre, helst inte alls – får som vanligt stå tillbaka för privata önskningar och en naiv tro på avlägsen teknik. När Aftonbladet frågar en av Sveriges största politiska influencers (vi kan kalla honom Stefan Löfven) om vi kan fortsätta flyga svarar han ”Det finns snart elektriska flygplan. (...) Så flyg gärna, känn friheten, men gör det klimatsmart.”
Löfven och influencers på sociala medier må verka inom olika branscher, men här spelar de ändå på samma gamla narrativ om individens självuppfyllelse: Unna dig! Att resa är frihet och lycka! Inget är skamligt! Att klimatsmart flyg inte kommer existera förrän om väldigt lång tid, om ens alls, glöms lätt bort när paraplydrinkarna lockar. Influencers blir istället en slags indirekta reklampelare för en grovt subventionerad flygbransch.
Politiken och företagen måste göra sitt, men de stora influencerprofilerna har också ett ansvar för vilka budskap de förmedlar. Superflygarnas coronacomeback riskerar att påverka resebeteenden hos tusentals unga för lång tid framöver. Flygskam? Ja tack.
Den här artikeln kommer från ETC nyhetsmagasin
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
