Hoppa till innehållet

Ledare

Johan Jenny Ehrenberg: Fjärrvärme är inte alls en klimathjälte

Fjärrvärmerör och kopplingar längs Västra Varvsgatan i Malmö.

Fjärrvärmerör och kopplingar längs Västra Varvsgatan i Malmö.

Bild: Johan Nilsson/TT (montage)

Dagens ETC

Hela diskussionen om fjärrvärmen och koldioxidinfångning handlar om att skydda ett system som är ett monopol i varje stad. Monopol som drivs affärsmässigt har en obehaglig förmåga att skicka kostnader och misslyckanden vidare till slutkunderna.

Det här är en ledare från Dagens ETC.
Ledarsidan är oberoende med röd och grön politisk färg.
Kommentera

När svenska politiker ska skryta om att Sverige minskat sina utsläpp samtidigt som vi haft en ökad BNP i årtionden, så citerar de Naturvårdsverket. De pekar ut fjärrvärmen som huvudorsak till de lägre utsläppssiffrorna. 

Sverige har bytt bort oljepannor för uppvärmning till fjärrvärme, systemet är smart, tusentals hus kopplas till samma värmekälla och energimässigt är det mycket bättre än tysk uppvärmning med gaskraft eller Polens kolbaserade pannor.

Problemet är förstås att Naturvårdsverkets siffror bygger på att förbränning av trä inte räknas som ett utsläpp trots att andelen koldioxid i luften ökar med varje flisbit som brinner.

Trä är en fantastisk produkt som lagrar koldioxid om den får vara långlivad, men förbränningen handlar om att 80 procent av nedtagen skog blir kortlivade produkter.

Fjärrvärmens klimatnytta är därmed synnerligen tveksam.

Men även om vi räknar eldad skog som neutral i utsläppsdebatten har fjärrvärmens utsläpp ökat genom att man eldar alltmer fossila produkter. Inte olja och gas direkt, utan indirekt genom plasten i soporna. Ju mer plasten ökar i våra samhällen, desto mer av den hamnar i kraftvärmens ugnar.

71 procent av fjärrvärmens utsläpp kommer från soporna man eldar trots att avfallet inte ens är en fjärdedel av bränslet som används. 

En annan stor utsläppskedja som inte räknas är all industrivärme som fjärrvärmen köper. När man värmer Göteborg med värme från Preems raffinaderi som tar fram diesel, så är det självklart en smutsig energi. Men den räknas som energiåtervinning eftersom det är raffinaderiets fel att utsläppen skapas, inte bostädernas.

Extremt energislösande verksamheter kan alltså bli hjältar genom att fjärrvärmen tar emot restprodukten, men utsläppen går ju inte att trolla bort, däremot räkna bort.

Allt det här är lätt deprimerande, men det man gjort fel kan man faktiskt rätta till rätt enkelt. Det är ju inget fel på rör i gatan, tanken att distribuera värme till många är klok, frågan är bara hur värmen tas fram.

Redan idag kommer 7,1 procent av fjärrvärmen från stora värmepumpar, storsatsar man på det skulle klimatekvationen förbättras snabbt.

På samma sätt kan fjärrvärmen bygga stora solvärmeanläggningar enligt den teknik svenska Absolicon tagit fram (med upp till 200-gradig värme skapade av solstrålarna utan utsläpp).

Det betyder att man inte behöver elda alls halva året och att man dessutom kan lagra solvärme i stora system, vilket minskar behovet av tillförd värme långt in i den kalla årstiden. 

I Luleå har man byggt ett gigantiskt varmvattenlager i Uddebo, andra satsar på sandlager eller saltlager. Att utvecklingen finns bevisar att fjärrvärmeindustrin vet om att den är en klimatbov. Det finns försök att förbättra kalkylen, fjärrvärme som skapar biokol som restprodukt till exempel, och det finns fjärrvärme som hämtas från serverhallar där kylning av datorerna är nödvändig.

Men den senaste hypen är de stora fjärrvärmeanläggningarna som påstår sig kunna utvinna koldioxid ur skorstenarna, komprimera den och sedan lagra den i havet där den ska förvandlas till en sten av årtusendens tryck (det kallas bio-CCS).

Stockholm Exergi är bolaget som propagerat mest kring detta och jublet visste inga gränser när man sålde dessa lagrade utsläpp som klimatkompensation åt Microsoft, H&M och stora industriföretag. Miljarder kronor ska man få in men exakt hur mycket och vad det kostar att göra är man mindre meddelsam om.

Det kan ju bero på att systemet inte är byggt ännu, affären är gjord men det finns ännu ingen produkt och ingen ”makalös maskin” (jo, man kallar det så i reklamen) som kan göra jobbet. Än.

Men även själva tanken bakom projektet är rätt märklig.

Om det nu är så att eldningen skapar stora utsläpp (vilket den gör) så kommer ju lagring av dessa utsläpp bara innebära att värmeproduktionen i bästa fall blir neutral i mängden koldioxid räknat.

Det blir ingen extra utsläppsminskning som Microsoft eller andra kan använda för att kalla sina verksamheter klimatrena.

Bara om utsläppen från kraftvärmen inte räknas blir det teoretiskt möjligt att sälja utsläppskompensation. Det som kallas minusutsläpp är inte minus om utsläppen från själva grundverksamheten räknas rätt. 

Det man möjligen kan få fram är en värme som blir neutral, men då finns det ju enklare sätt. Som att inte elda upp skogen.

Hela diskussionen om fjärrvärmen och CCS handlar om att skydda ett system som är ett monopol i varje stad. Monopol som drivs affärsmässigt har en obehaglig förmåga att skicka kostnader och misslyckanden vidare till slutkunderna.

Fjärrvärme är därför inte billig energi och kommer inte bli billigare även om mängden sopor man bränner blir allt större. 

Varför ska vi  gå omvägen med att lagra utsläpp istället för att inte rakt av strunta i att göra dem?

Istället är det solceller som driver värmepumpar i hundratusentals villor som blivit den stora vinnaren i energivärlden.

Kombinera med batterilager och med ventilationssystem som återvinner värmen direkt så blir ekvationen ännu bättre.

De fem hyreshus som ETC byggt har därför ingen fjärrvärme, de drivs helt av solel, batterier, värmepumpar och eget bergvärmelager. Lägg till att de gör av med 80 procent mindre energi än motsvarande nya betonghus, så blir lösningen inte så svår att förstå.

När man slutligen får veta att allt detta är billigare än fjärrvärmen så blir framtidsfrågan: Varför ska vi  gå omvägen med att lagra utsläpp istället för att inte rakt av strunta i att göra dem?

I en serie artiklar skriver Johan Jenny Ehrenberg om möjligheterna och lösningarna – men även om motståndet som bromsar.

Alla delar kommer att finnas tillgängliga på etc.se.

Ämnen i artikeln

Kommentarer

Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler. Läs reglerna innan du deltar i diskussionen. Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.