BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Men den dystra synen på omvärlden var i stället, då som nu, inbyggd i själva ämnet. I juristutbildningen förekommer inte lyckliga äktenskap, husköp där alla är nöjda, arvskiften i samförstånd eller frakt av stålbalkar som kommer fram i tid och i rätt skick.
I stället studerar man skilsmässor, dolda fel i fast egendom och följer arvstvister som pågår i åratal. Ingenting går som det ska. Last tappas i havet mellan fartygets kant och kajen. Tapeterna möglar i lägenheten. Festen slutar i misshandel.
Språket är emellanåt vackert och egendomligt. ”Laga fång” betyder i juridiken ett lagligt sätt att bli ägare till någonting – men fantasin hinner flyga över höskördar och konstig matlagning innan den betydelsen blir självklar.
I 1734 års lag föreskrevs att köp av fastighet krävde ”tvägge manna vittne”, att två män bevittnade köpet. Ordet ”bägge” används i dag, vart tog ”tvägge” vägen? Men ofta är språket i stället tungt och glanslöst som en gammal betongmur. Mycket hårdtuggat.
En färdig jurist kan bli advokat, åklagare, domare, kronofogde, handläggare på en myndighet och mycket annat. I många av dessa arbeten bedöms saker som redan har hänt.
Har du rätt att få ersättning från försäkringsbolaget för din skada? Är en händelse straffbar, vem ska i så fall straffas för den och vilket straff bör utdömas? Ska företaget betala för uppkomna problem hos en kund? Vem har rätt när ett avtal ska tolkas och parterna inte kan komma överens?
Den allra viktigaste lärdomen av jurist-studier är att hindra att konflikterna ens uppstår. Det gäller, paradoxalt, att vara svartsynt när man är glad.
Äktenskapsförord ska skrivas när man är kär och överens, och grundligt minska risken för plågsamma strider när kärleken nötts bort. Testamente ska upprättas när man ännu är frisk, och med juristhjälp bör det bli genomtänkt och realistiskt, så att inte arvingarna får problem.
När du har kommit överens om att starta företag med en kollega och firar med bubbel i glas – just då ska det vattentäta partneravtalet snickras ihop. ”Det löser vi sedan” har lett till höga kostnader för juridisk hjälp och livsförstörande bråk.
Jag blir därför häpen och arg när jag läser om hur en hög ansvarig -politiker resonerar. Ett stort och dyrt avtal mellan en offentlig part och ett privat företag har visat sig lämna fritt fram för företaget att ta obegripligt mycket betalt för smådetaljer.
Finanslandstingsrådet Irene Svenonius (M) säger om mot-parten: ”Som stor leverantör till offentlig sektor måste man ha en etisk och moralisk kompass i sin prissättning och inte ta ut ockerpriser för att göra ändringar.” Och: ”De måste vårda sina -relationer med oss som kund eftersom det handlar om skattepengar.”
Stopp här! Är det alltså motparten som ska ta ansvar för skattepengarna? Svenonius själv företräder -skattebetalarna, och det är faktiskt hennes egen viktigaste uppgift. Hon fortsätter: ”Vi har varit snälla och har velat gå in med samma avsikter och har trott gott om en partner.”
Det här fallet kommer att kunna stoppas rakt in i juristutbildningen, när det väl om många år har tröskats igenom otaliga juridiska förhandlingar och domstolar.
Att en stor beställare säger sig vara ”snäll” är ofattbart. För mot vem ska snällheten riktas? Mot det vinstdrivna företag som ska leverera avkastning till sina ägare under de många år som avtalet löper? Eller mot de egna uppdragsgivarna, alltså -medborgarna?
Snällhet är en viktig och underskattad- dygd som bygger ett gott samhälle. Snällhet har dock inte minsta plats i enorma upphandlingar. Uppgiften för parterna är i stället att vara exakta, och att tänka igenom och skapa sätt att lösa alla framtida problem och risker redan när avtalet skrivs.
Att man inte sluter avtal med någon som man inte tror gott om är ganska självklart. Men om 25 år är alla avtalskonstruktörerna ersatta av andra människor. Företagspartnern kan ha köpts och sålts många gånger om. Avtalet ska hålla ändå.
Om detta vore en unik -händelse vore det bedrövligt nog. Men det vimlar av likartade, om än mindre dyrbara, exempel. Tillit är grundläggande i det ekonomiska livet. Men tilliten måste vila på en väl byggd juridisk grund. Då varar tilliten mycket längre.
