Katastrofen har som tur är väckt stort engagemang. På några dagar samlade Greenpeace Sverige ihop över 1,5 miljon kronor för att stötta arbetet i Brasilien, och trycket från omvärlden har satt hård press på landet att agera. Hot om bojkott av brasilianska produkter och uttalanden från världsledare har lyckats snabba på insatserna. Tysklands förbundskansler Angela Merkel förklarade att hon kommer göra ”allt i sin makt” för att bromsa bränderna, ett uttalande som dock snabbt blev motbevisat. För trots hennes makt vägrar Merkel påverka handeln med Brasilien – även om den bidrar till skövlingen.
Bränderna är till 99 procent orsakade av människan, där lantbrukare och företag tänder på skogen för att bereda plats för skogsbruk och boskapsuppfödning. Efterfrågan på det brasilianska köttet växer, speciellt hemma i Europa.
Förra månaden blev utkastet till ett nytt frihandelsavtal klart mellan EU och Mercosur – en konstellation av fyra sydamerikanska länder inklusive Brasilien. EU-kommissionär Cecilia Malmström beskriver avtalet som ”historiskt”, bland annat då EU får en ”privilegierad tillgång till en marknad som fortsätter vara stängd för andra”. Avtalet har ännu inte ratificerats.
Det har tagit 20 år att komma överens om avtalet, mycket på grund av motvilja från de europeiska bönderna vars organisation Copa Cogeca lyft att avtalet diskriminerar EU:s bönder, något som även gäller Sverige. Copa Cogecas generalsekreteraren Pekka Pesonen säger att avtalet kommer att öppna ”Pandoras ask” för import av sydamerikanska varor med lägre ställda krav.
Enligt Cecilia Malmström måste man förstå att nötkött är en av de stora exportvarorna i Mercosur, och att det vore ”otänkbart” att inte inkludera det i handelsavtalet. För att tona ner frågan säger hon att avtalet även ska innehålla miljökrav där länderna aktivt måste arbeta för att nå Parisavtalets mål.
Hållbarheten i att 99 000 ton sydamerikanskt nötkött och 180 000 ton fågelkött nu ska rulla in i Europa tullfritt kan ifrågasättas, inte minst när forskare länge varnat att köttkonsumtionen måste minska och produktionen bli miljövänligare. Att Brasilien under president Bolsonaro skulle upprätthålla några miljölöften är dessutom nära otänkbart.
Landet har i klimatarbetet lovat att återplantera tolv miljoner hektar skog, men utvecklingen går åt andra hållet. Bara under maj i år skövlades 74 000 hektar regnskog i Amazonas, och det senaste året har skogsskövlingen ökat med nästan 300 procent. Återplantering kommer inte heller kunna återskapa alla värden – som arter och ekosystem – som nu går upp i rök när de bereder plats för ökad köttproduktion.
Som svar på Brasiliens miljöförstöring hotade den franska presidenten Macron att dra tillbaka det nya handelsavtalet. Trots de stora orden om att ”göra allt i sin makt” satte Merkel däremot snabbt ner foten om att avtalet inte skulle dras in. Hon sa att hon inte trodde att ett sådant hot skulle göra skillnad, vilket lika snabbt visade sig vara fel. Enligt Tigran Feiler, SVT:s latinamerikakorrespondent, var det just det som tvingade Bolsonaro att börja släcka bränderna, tillsammans med trycket från omvärlden.
EU har valt vägen att ekonomiskt gynnas av skövlingen, för att därefter vilja sätta plåster på öppna sår. Men medborgarna kan fortsätta ta sitt ansvar för Amazonas genom sitt engagemang och genom bojkott av de brasilianska produkterna. Tills nästa val, då vi igen kan kämpa för politik som prioriterar humanitet och en hållbar framtid.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
