En mindre stad med möjligheter att styra upp för innevånarnas bästa. En mellanstor stad i Sverige med möjligheter att välja fler vägar till service. En större stad med alla möjligheter att både bli riktigt bra och att ständigt vara på jakt efter mera.

Så här långt har Sundsvall under de sista, säg tio, åren försökt anta utmaningen att bli en större stad med de möjligheter det innebär.  Det som har satt stopp i stort har, förutom ekonomiska globala kriser och den liberala så kallade konkurrerande marknaden med dess ständiga jakt på lättförtjänta pengar, även varit ett småstadstänk hos oss Sundsvallsbor. Vi har svårt att ta till oss nya saker och vi vågar ofta inte sticka ut.

Den liberala politiken med privatiseringsvåg och ett kapitalistiskt sätt att se på städers utbyggnad och utveckling har accelererat det senaste decenniet. Det har lämnat många kommuner i sticket med stor bostadsbrist och sämre välfärd som följd. Allt ska vi tävla om och helst finansiera vår egen infrastruktur för att kanske få en skärva av en stat som abdikerade i ämnet redan på 80-talet. New Public Management skulle lösa det mesta, framför allt inom vård och omsorg. Stora nedskärningar i välfärden blev i stället resultatet.

Den småstad som vill uppåt i ligan ska profilera sig och verka tro på sig själv, och med det kommer orimliga mål som redan från början håller Trump-klass i uppblåsthet. En stad med växande självförtroende har fullt upp med att sätta och genomföra realistiska mål om hur staden kan utvecklas.

Exempelvis om vi ska ha två- eller fyrfilig väg genom staden. För mig är det självklart att det ska vara en stadsgata som ger alla möjligheter att färdas men som inte är en barriär till hamnen. Göteborg har till och med grävt sig under jord för stora kostnader för att öka närheten till vatten, i deras fall Göta Älv. I vårt fall är det havet vi pratar om. Ett hav som inte bara bör ses som en utsikt i fjärran från de båda bergen, utan kännas i hela city.

Ett annat exempel är Birsta som flera år har blivit Sveriges bästa shoppingarena. Så även i år. Stora gratulationer från hela Sundsvall, eller? 

I ett gott samhälle finns det viktigare saker än bra shopping, men det måste finnas och det betyder en hel del att ha större centrum vid sidan av city. En större stad behöver flera sådana centrum för att klara servicen utan alltför långa transporter. Konflikten ligger i att vi röstar för kapitalism med så kallad fri konkurrens och möjligheter att köpa nästan allt, men när det så inte blir som vi har tänkt oss så dissar vi den och önskar oss regleringar. Just därför att den fria konkurrensen i verkligheten inte är fri och den konkurrens som finns klarar inte av att bygga jämlika bra städer med tillräcklig god service till alla sina invånare. 

Detta måste drivas av både politik och närings-liv, hand i hand, men med ett bättre miljöekonomiskt tänk som utgångsläge.

Så hur ska vi ha det: liten, mellan eller stor?  Frågan är fel ställd. Ett bra samhälle växer inte fram på kommando. Vi har politiker som vill och kan, så vad vi Sundsvallsbor bör göra är att tänka både småskaligt, stort och miljövänligt på samma gång. 

Det innebär ett vidare tänk om hur jag tar mig till jobbet på ett miljömässigt bra sätt, vilken tillgång på service är bra för så många som möjligt, även de som har svårt att ta sig runt, samt vad kan jag tillföra så att nästa generation kan uppleva ett jämlikare Sundsvall. Bort med småstadstänket!