Vi har dels anonyma hatare som gömmer sig bakom profiler som Pilsnerkorven123456 eller Rörintemindiesel och är gränslösa när de ger sig på ett barn. Ja, det handlar fortfarande om ett barn. Även om hon under senaste året blivit en galjonsfigur för en global, radikal klimatrörelse.

Just nu hoppas de att segelbåten hon befinner sig på ska sjunka. Att alla ombord ska drunkna. Och de tror fortfarande att hon tog flyget till hamnen i Plymouth, mest eftersom de inte känner till att det finns en tunnel under kanalen, och för att konspirationen snurrar snabbare och snabbare, från troll till troll. Pilsnerkorven123456 säger sig vara tvärsäker. Rörintemindiesel blir övertygad. Det är en fascinerande process att följa.

Dels anonyma hatare, dels etablerade röster som kanaliserar dessa fantasier ut i en bredare offentlighet.

Ju mer genomslag för Greta, desto grövre blir angreppen.

Ett exempel. För att ta ett av väldigt, väldigt många.

Bloggare ”avslöjar” att en amerikansk sajt erbjuder tal av Greta Thunberg för fantasisummor. Titta, hon blir rik på sin alarmism! Alla rimligt källkritiska inser givetvis att sådana här oseriösa förmedlingar inte förankrar sitt utbud. De hittar bara på. Men moderata riksdagsledamöter sprider lögnen vidare.

Klimatförnekelse skyr inga medel.

Förtala barn?

Absolut – undvik bara att kritisera Carl Bildt.

Men dessa etablerade hatare kan inte bestämma sig. Först är Greta är ett skört offer för pr-kampanjer och giriga föräldrar. Sedan är hon en förslagen revolutionär som inte kommer att lösa upp flätorna förrän den grundlurade mänskligheten störtat demokratin och äter planekonomiskt barkbröd.

En fascinerande process att följa, det med.

Lite som titta på de där Youtube-filmerna där någon stackare försöker fickparkera men aldrig lyckas.

Något slags kulmination kom 15 mars när Gretas skolstrejk blev global med långt fler än 1 000 platser i Afrika, Europa, Nord- och Sydamerika, Oceanien och Asien.

Här hemma skämde svensk höger ut sig.

Greta och engagerade barn ska låta bli att ”sitta på backen under simpla skyltar och pressa politiker utan att själva ha några lösningar”. Istället borde de lyssna på svenskläraren. Eller skriva en insändare. Just detta med att avkräva Greta på lösningar var det många som ägnade sig åt.

Bland andra Svenska Dagbladet:

”I takt med att hennes ledarroll växer och allt fler barn ser upp till henne behöver man också diskutera om hon inte har ett ansvar för del två, att tala om lösningarna på klimatproblemen. Motsvarande krav ställer man på andra influencers som påverkar många barns psykiska hälsa.”

Greta kan nog ha synpunkter.

Som att hon skulle vara ansvarig för barns klimatångest.

Gretas budskap är fullt möjligt att sammanfatta med en enda mening. Hon gjorde det själv i Dagens ETC:

”Behandla klimatkrisen som den akuta kris den är och ge oss en framtid.”

Det är ingen vädjan.

Det är en förebråelse, ett krav.

Lyssna på forskarna.

Agera.

Hälften av mänsklighetens utsläpp av växthusgaser har skett senaste 30 åren. Trots att vi visste. Så nu befinner vi oss här, bland förlorade möjligheter, i en situation som bara kan beskrivas som existentiell.

Men.

Farligast är inte trollen som kallar Greta köpt och sjuk.

Farligast är inte den borgerlighet som fortplantar lögn och förminskar barns oro, kunskap och aktivism.

Farligast är alla som säger sig älska hennes budskap.

Bara för att fråga vad just du gör för klimatet.

Greta är skrämmande för den som lever på att den fossila ekonomin ska få fortsätta. Inte bara för att hon vill ha omedelbara utsläppsminskningar. Utan för att hon säger att lösningen är politisk, att den är gemensam, att den aldrig någonsin kan komma från våra individuella val (det senare kallar journalisten David Wallace-Wells för ”nyliberal distraktion”).

I somras klagade oljeorganisationen Opecs generalsekreterare Mohammed Barkindo på att flera av hans kollegor har barn som "frågar oss om sin framtid eftersom de ser sina jämnåriga på gatorna”.

I veckan hade Economist en artikel om ”Greta-effekten”, det vill säga att svenskar flyger betydligt mindre nu än innan hon började med sin skolstrejk.

Vi förändras både som individer och tillsammans, som ett system.

Gretas gärning är enastående.

Samtidigt är dess syfte att bli överflödig, att en rörelse ska ta vid, att person sjunker undan för kollektiv.

Och med tanke på det som hänt under ett enda år…

Naturligtvis är det motstånd Greta möter kompakt, och blir aldrig mer bedrägligt än när politiker välkomnar henne, delar scen med henne, fyller i hennes talepunkter – för att sedan ändå göra absolut ingenting annat än att låta klimatkrisen krympa till individ.

Det är en fälla.

Det är inte viktigt att ett team ska flygas över till USA för att segla hem den båt som Greta korsar Atlanten i.

Det är inte viktigt att en Aftonbladet-redaktör tar en charter med sin familj på semestern.

Det är inte viktigt att artister som profilerar sig som klimatmedvetna spelar på en Preem-festival.

Nej, det är så klart inte oviktigt, men det är heller inte viktigt.

Solitärer rubbar som mest sig själva.

Klimatkrisen behöver inte vår skam.

Klimatkrisen behöver mer hopp, mer kraft.

Det är vad Greta erbjuder.