Det är nästan svårt att minnas hur det var förut, så låt oss därför blicka bakåt och begrunda vad ni uppskattat mest.
Idag firar dagstidningen ETC Göteborg ett år. Nu kan du prenumerera ända fram till valet för bara 799 kr. Men passa på – erbjudandet gäller bara fram till söndag!
I papperstidningen kan vi inte veta exakt vad som drar mest uppmärksamhet, även om läsarundersökningar ger oss fingervisningar. På webben vet vi däremot precis.
Opinionsmaterial delas ofta flitigt i sociala medier, en av det gångna årets största nätfavoriter var Gert Gelottes ledare om möjliga konsekvenser av SD:s inflytande i kyrkan. Hela 12 000 rekommenderade den på Facebook. Samma dag som den publicerades var intresset också massivt för vår nyhetsartikel om att polischefen inte tagit med jom kippur i beräkningen då nazister gavs demonstrationstillstånd.
Överlägset flest besökare hade vår sajt den där nerviga dagen några veckor senare när en del av oss befann oss i ett randigt tält på Heden, väldigt många fler alldeles utanför.
Jag erkänner att jag var rädd den morgonen. Rädd att tryggheten skulle få sig en törn. Att någon skulle skadas. Att tillräckligt många skulle ställa till det så att vi skulle fastna i debatter liknande dem efter 2001. Så blev det inte.
Det blev en enorm uppvisning i positivt motstånd och det var en oerhörd känsla att veta att vi kunde bistå alla de tusentals som befann sig på stan med adekvat bevakning av vad som hände. Både inför, under och efter de planerade demonstrationerna.
Att vi därtill kunde fortsätta helgen med en myriad av intressanta samtal och diskussioner på Heden inne på vår Bokmassa gav råg i ryggen. Vi kan.
Vi kan också vara stolta över att vi inte släppte historieskrivningen av vad som försiggick i containerhamnen. Det tog bra lång tid innan huvudstaden vaknade, i dag är strejkrätten en av de hetaste frågorna inom arbetsrätten. Artikeln om hur hamnarbetare bytte fast anställning mot timvikariat över en helg är också på den där lästopplistan.
Gobigasprojektet var en annan långkörare, nu är frågan hur det hade kunnat hänga samman med den nya LNG-terminalen. Vi gör torra siffror och invecklade skeenden till initierad journalistik.
Och nyhetsmässigt känns Intraservice som en nära nog avslutad historia – från våra första avslöjanden om oegentligheter har kommunalråd avgått och historien vänts ut och in.
Läsarstatistiken är ett intyg på att högt och lågt måste mixas, det ska vara intressant, engagerande och ibland får det gärna vara lite kul. Utöver redan nämnda ämnen har några av nätfavoriterna handlat om synen på homosexualitet inom kyrkan, porträtt av basinkomstgurun Guy Standing, Henry Ascher om åldersbestämningarna, lokala riksdagsledamöters flygvanor, Hellacopters återtåg och Håkan Hellströms frisyr – en Timo Räisänen-gliring som levde månader i riksmedia.
Ibland är riksintresset för vårt hörn av världen inte så stort. Ibland är ämnen inte sådana att de vill bli virala. Det gör dem inte mindre viktiga. Rapporter om arbetsvillkoren för vård- och skolpersonal ska också finnas där. Liksom strider om utförsäljning av allmännytta. Hur livet blir för den som vräks som barn, eller vad som händer med patienterna när en vårdcentral går i konkurs. Vi är där också.
De bästa vinsterna är inte sällan de man inte kan berätta om. Alla de uppmuntrande orden från dem som berörts av det vi skriver, direkt eller bara som läsare. Somliga väntar sig att vi ska ena allsköns grupper. Det löser vi inte, men vi kan åtminstone bistå med information och debatt som inte är bakåtsträvande. Det ska vi fortsätta med.
Tidningen ser annorlunda ut i dag, vi har möblerat om den och jobbar fortfarande med att kalibrera innehållet. Jag ber än en gång om ursäkt för att vi tog bort tv-tablån en tid, jag ska aldrig göra om det. Tror jag. Av det som någon önskar mindre av vill någon annan ha mer. Vi försöker balansera viljorna och gör noggranna överväganden.
I dag får ni mer av inrikesmaterialet och det är också uppskattat. Inte undra på, våra kollegor i Stockholm nominerades till grävpriset Guldspaden för artiklarna om hur SD-politiker har kopplingar till nazistiska NMR. Och om ni tycker att ni känner igen de senaste veckornas myckna medierapportering om Försäkringskassan i Stockholms cyniska beting så är det för att ni läste det först på våra inrikessidor redan i januari.
Vi kommer fortsätta att streta på med direkt rapportering och matiga reportage, vi ber om forskares utlåtande, erbjuder oppositionen repliker, öppnar för samtal som inte måste stanna i de vanliga rutorna och söker dem som verkligen berörs. Det är en ständig balansgång med tydliga mål.
Vi bryr oss om klimatet på riktigt, då måste det också ta plats.
Vi bryr oss om vår stad och vi ser hur staden dras med problem där det inte duger att bara fråga politiker – om de fått bestämma hade lägenheterna i Rannebergen sålts i fred.
Ibland är vi rätt jobbiga, så ska det vara.
Vi är också väldigt medvetna om att vi inte hade funnits utan våra läsare och så är det ännu. Vi behöver att ni talar om oss, att ni prenumererar och inte minst att ni tipsar om innehåll till våra sidor.
Ja må vi leva!
Vill du se till att Göteborg har en oberoende, störigt granskande lokal dagstidning. Då ska du ge ETC Göteborg en chans. Prova, fortsätt om du gillar.
