Dagens ETC har en pågående serie artiklar om mediernas kris, men också om deras framtid. Här finns många internationella exempel att lyfta fram. Allt är inte mörker. Det pågår försök som jag följer noga, försök som hittar nya vägar både journalistiskt och finansieringsmässigt. Ofta handlar det om medier som startat och drivs tillsammans med läsarna, som helt övergett synen på sig själva som produkter, som aldrig skulle kalla läsarna för kunder. Ofta – påfallande ofta – handlar det om medier som politiskt ligger nära Dagens ETC. För dem, liksom för oss, är målsättningen inte att jaga största möjliga vinst. Utan att skapa relevant journalistik med en relation till läsarna.
Det är ägarna som saknas i debatten.
Deras roll, drivkraft – och girighet.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Dagens ETC startade i januari 2014. En ny dagstidning. Där majoriteten prenumererar på papperstidning (nu ökar andelen digitala prenumeranter). Omöjligt! sa branschen. Det måste gå! sa 1 000-tals läsare som under månaderna före lanseringen betalade sin prenumeration i förskott och lånade ut drygt sju miljoner kronor.
Jag blir förvånad varje gång skriver om det här. Något liknande har aldrig hänt i Sverige. Crowdfunding som skapar förutsättningar för en ny dagstidning. Där den ömsesidiga överenskommelsen är att varje krona i vinst ska sippra tillbaka till tidningen, för att läsarna ska få mer och bättre och oftare.
2014 kom Dagens ETC fem dagar/vecka. I dag är det sju dagar/vecka. Och vi börjar hösten med att rekrytera fler reportrar och att förstärka vår digital avdelning.
Det är prenumeranter som gör tidningen möjlig. Men ändå knorras det från branschen om att en del av tidningens ekonomi är presstöd: 7,7 miljoner kronor första året.
”Hur känns det att leva på bidrag?” Den frågan har jag fått från andra journalister. En gång kom den från en mellanchef på Svenska Dagbladet. Som uppenbarligen inte förstått att Svenska Dagbladet hittills har fått runt två miljarder kronor i just presstöd.
Jag har inget problem med den summan. Skulle vi få mer demokrati och mer mångfald vad gäller medier om Svenska Dagbladet försvann? Presstödet kommer däremot med en skyldighet. Att tillföra något, att berätta vad som annars inte berättas. Det var också själva anledningen att vi startade Dagens ETC.
Tidigare saknades en röd dagstidning som driver gröna frågor, som speglar samhället utifrån värderingar som inte är liberala eller konservativa. Nu finns den tidningen. Jag skäms inte för ett ögonblick för presstödet, men däremot när branschen kommer med högfärdiga invändningar – samtidigt som den vänder bort blicken inför mediernas verkliga dödgrävare.
Peter Hjörne är tredje generationen i sin mediedynasti. Det finns ett talesätt: förvärva, ärva, fördärva. Första generationen skapar, andra förvaltar, tredje generation är destruktiv. Det stämmer inte för alla, men det stämmer för Stampen. Nu pågår rekonstruktion. Det som riskeras är en koncern som anställer 3 000 personer och har tidningar i 30 västsvenska kommuner.
Ja, vi ska tala om hur Alice Bah Kuhnke tänker uppdatera mediepolitiken. Men för att få hela bilden måste vi tala om ägarna. Peter Hjörne är i högsta grad lämplig som studieobjekt. Han har sina skäl att vilja ge ut tidningar. 2006–2013 plockade han ut utdelning på drygt 70 miljoner kronor och lön på drygt 50 miljoner. Samtidigt som koncernens skulder fortsatte växa, samtidigt som ledningens strategi visade sig vara ohållbar.
Han har 120 miljoner skäl.
Allvarligt, ska Dagens ETC försvara att vi omvandlar presstöd till journalistik?
När en ägare som Peter Hjörne tjänar 120 miljoner.
När hans koncern får igenom sitt ackordsförslag gentemot Skatteverket, som konkret betyder att Stampen bara måste betala tillbaka 25 procent av sin skuld till staten (125 miljoner av 500).
När lönegarantin för Stampens anställda – och chefer – kostat 200 miljoner kronor.
Ett slags oförtjänt och framtvingat presstöd, totalt nära 600 miljoner kronor.
Dagens ETC och ETC:s övriga tidningar fick i fjol totalt 24,5 miljoner i presstöd.
Vem ska skämmas?
Nu vet jag inte exakt vad Peter Hjörne har gjort med sina 120 miljoner, annat än det som rapporterats om luxuösa vanor och fastighetsaffärer. Men jag vet vad vi skulle kunna göra med ett sådant belopp på Dagens ETC. Garantera heltidsanställning för ytterligare 24 journalister det kommande decenniet. Eller utveckla nätverket av korrespondenter. Eller snabbt ta klivet till mer rörligt innehåll på ETC.se. Eller ...
120 miljoner är nog för att bygga en tidning.
Eller för att pulverisera dess trovärdighet.
Stampen är inte ETC. Tack och lov. Vi gör vår dagstidning tillsammans med dig som prenumererar. Vi vet vad vi har att röra oss med – prenumerationer, presstöd, annonser – men strävar efter att växa med nya betalande läsare för att långsiktigt bli starkare och, givetvis, nå ut med vår journalistik till fler.
I morgon träffas vi som arbetar på Dagens ETC för att diskutera journalistik, men också läsupplevelsen för dig som prenumererar digitalt, samt vad som ska hända med ETC.se där du ska kunna hitta de riktigt snabba kommentarerna och de mest aktuella debatterna.
Mitt perspektiv är att du äger Dagens ETC. Du betalar för din prenumeration, du har kanske lånat ut av sparpengar för att hjälpa oss komma igång. Då är tidningens framtid lika mycket din angelägenhet som vår.
Varför finns Dagens ETC?
I den senaste läsarundersökningen svarade 95 procent att Dagens ETC måste erbjuda ett politiskt alternativ.
Om vi nu någonsin skulle tvivla över vårt uppdrag.
