BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
I Kina, och andra länder med snabb utveckling, har man vana att förstå radikal utveckling. Man kan därför snabbare se en väg att undvika ohanterliga klimatförändringar: Genom att fortsätta bygga ut förnybar elproduktion kommer kostnaderna sjunka. Då kan förnybar el konkurrera ut fossila bränslen för elproduktion. Förnybar el kan då göras tillgänglig för alla i världen. Den förnybara elen blir snabbt så billig att den kan ersätta fossila bränslen också som drivmedel, för uppvärmning och i industriella processer. Därmed kan man stoppa ackumuleringen av koldioxid i atmosfären.
Grundprinciperna fanns i en strategi för låg-kol-industrialisering av Kina från 2012. Många viktiga beslut för att lyckas togs redan vid den tiden, resultatet idag är att Kina ensamt stod för halva utbyggnaden av sol- och vindenergi i världen förra året.
Kina ser sig nu som en så stor del av världsekonomin att man har ansvar, och roll att spela, också för vad som sker i resten av världen. För två år sedan bildades Global Energy Interconnection Development and Cooperation Organisation, GEIDCO. Denna organisation har nu hundratals medlemmar bland världens energibolag och teknikbolag inom hållbar energiförsörjning.
Verksamheten handlar inte bara om de stora dragen i utvecklingen. Den gäller vad som behöver göras för att utvecklingen skall hinna klara klimatmålen. Sol- och vindel har blivit det billigaste sättet att producera el i stora delar av världen. Det pågår också en fin utveckling som gör att man med kombinationer av lokal förnybar el, informationsteknik och batterier kan decentralisera elproduktionen och befria hushållen från beroendet av stora elbolags kolkraftverk och deras elnät.
Men för att försörja de mer elintensiva industrierna, stora städer och områden med dålig tillgång på sol, vind, vatten och bioenergi är möjligheten att allt billigare överföra el över stora avstånd med små förluster värdefull.
Under mitten av förra århundradet hade Sverige möjlighet att bygga ut vattenkraft i norra Sverige och i samspel mellan Vattenfall och ASEA blev svensk industri världsledande på att överföra el med små förluster. Med en spänning på nästan en halv miljon Volt, MV, kunde vi överföra en effekt på ungefär en miljard Watt, GW, hundra mil med bara några enstaka procents förlust. I Kina har man vatten- och vindresurser i västra delarna av landet och konsumtionen längs östkusten. Därför har man utvecklat tekniken och använder nu ledningar med en spänning på en MV för att skicka tio GW flera hundra mil.
Med fortsatt utveckling siktar man på att med en spänning på 1,5 MV, kunna bygga el-ledningar som kan skicka 30 GW tusen mil. 30 GW är mer än hela Sveriges elkonsumtion när den är som allra högst. Tusen mil räcker runt hela jorden om man går genom norra Skandinavien Därmed kan man använda förnybar energi där den är som bäst tillgänglig vid en viss tidpunkt för att leverera till ställen där det just då är brist.
Det är inte bara i Kina sådana visioner framstår som rimliga. Ett av EUs forskningscentrum har faktiskt också nått resultatet att en elkabel mellan Europa och Nordamerika nu kan vara lönsam.
Kombinationen av förnybar el, smart styrning av elkonsumtionen, energilagring, och effektiv överföring gör att det går att ersätta alla fossila bränslen och samtidigt erbjuda el också till de nästan en miljard människor som fortfarande saknar möjlighet till elektrisk belysning, möjlighet att ladda mobiltelefonen, se på TV eller hålla maten kyld.
Det är numera få europeiska politiker som talar om visioner för global utveckling. Många miljoner av EUs medborgare har under decennier engagerat sig för att utveckla förnybar energi. Men när dessa idéer har blivit till ekonomiskt lönsamma möjligheter backar Europas politiker och företag till reaktionära ståndpunkter, och besluten är syftar till att bromsa eller stoppa utvecklingen.
För världen spelar det liten roll. De flesta länderna i världen kommer ändå se till att avnjuta ren, billig, förnybar energi från egna resurser. Vid GEIDCO:s årskonferens i Beijing samlades nästan 1000 personer från mer än 30 länder, de flesta med snabb tillväxt, för att diskutera visioner, viktiga tekniska utvecklingsprojekt och vilka internationella standarder som behövde fastställas för att förverkliga ett energisystem som klarade klimatmålen.
Den svenska Ingenjörsvetenskapsakademien var där, men inte svenska företag eller staten. Däremot var de stora energiföretagen från kontinenten var där. De förstår att detta kan vara det största industriella utvecklingsprojektet detta århundrade, ett projekt som löser energiproblem och flyttar makten över världens energiförsörjning.