Det har konstaterats att 500 lastbilar med förnödenheter behövs varje dag, men i februari släpptes det in endast 100 lastbilar per dag. I dagsläget är bara två gränspassager öppna, sedan Israel har stängt gränsövergången till norra Gaza.
Mot den bakgrunden var responsen från många positiva på förra veckans besked från USA om att börja föra in hjälp via havet, genom att tillsammans med bland annat EU bygga en tillfällig hamn i Gaza. Men att bygga en sådan hamn är inget att jubla över – det är framför allt ytterligare ett exempel på USA:s symbolpolitik.
USA har makten att sätta press på Israel – men gör det inte.
I början av kriget var Joe Biden i det närmaste förbehållslös i sitt stöd för Israel. Men i takt med att antalet civila dödsoffer i Gaza skjutit i höjden har USA gradvis ändrat sin retoriska position. I praktiken betyder det ingenting. USA ger Israel sitt stöd. Amerikanska plan med vapen och ammunition landar regelbundet i Israel – och utan den vapenhjälpen skulle det vara omöjligt för Israel att föra kriget med samma intensitet som man nu gör.
Det vi bevittnar är en dubbelmoral inför ett folkmord, där USA utåt vill framstå som engagerad i att värna civila palestiniers liv, men i praktiken stöttar Israels krigföring fullt ut.
Carl Skau ger tydliga exempel på vad detta innebär på marken. I tisdags i förra veckan fastnade FN:s livsmedelsprograms matkonvoj i vägspärrar och fick vända om. Sedan dess har de fått avslag ett par gånger till för sina konvojer. Han får frågan: ”Varför stoppas era konvojer?” Han vet inte och säger: ”Det får ni fråga israeliska myndigheter, vi har inte fått någon förklaring.”
Han tror inte att en ny hamn kommer att kunna avhjälpa svälten. Det är visserligen bra om det finns en hamn där stora fartyg kan lägga till i Gaza. Men det kommer att ta lång tid att bygga en sådan hamn och den tiden finns inte. Stora volymer mat behöver komma in nu!
Det finns dessutom redan hamnar nära Gaza, en sådan är Ashdod. FN:s livsmedelsprogram har ännu inte fått använda den. Dessutom behövs öppna gränsövergångar från Israel för att nå norra Gaza. FN:s livsmedelsprogram säger tydligt: ”Med de hamnar och de gränsövergångar som finns skulle vi kunna avvärja svältrisken.”
Israel bär enligt folkrätt och humanitär rätt ansvaret för att se till att Gazas befolkning får nödbistånd. Israel skulle kunna öppna hamnar och gränsövergångar, men gör det inte. Israel svälter medvetet ut Gazas befolkning. Samtidigt tillåter de nya illegala bosättningar på Västbanken. Och USA accepterar.
Även EU skulle kunna göra mer. EU är Israels största handelsmarknad och Israel har idag ett förmånligt handelsavtal med EU. I artikel två står det att parterna måste respektera mänskliga rättigheter och demokratiska principer. Miljöpartisten Isabella Lövin la i Agenda fram förslaget att EU bör pausa handelsavtalet, tills det är säkerställt att Israel respekterar mänskliga rättigheter – ett krav som tidigare framförts från flera S-organisationer.
Intressant nog kommenterar inte biståndsminister Johan Forsell (M) den uppmaningen. När Israel framförde misstankar om terrorkopplingar bland personal i UNRWA var regeringen däremot snabba att agera genom att frysa biståndet. Nu har det äntligen återupptagits, vilket är bra – men alldeles för sent.
Människor i Gaza äter precis allt de kan komma över, till och med djurfoder. Människor är för svaga för att bära de lådor och säckar med mjöl som FN delar ut. De äter desperat direkt när de fått en burk med mat. Världen ska inte stillatigande se detta ske.
Nu behövs en omedelbar och permanent vapenvila.
