Skolans uppdrag är att elever ska nå målen och alla elever måste få förutsättningarna att göra det. Framgångsrika skolor har förstått att det viktigaste skolarbetet inte kan lämpas över på barnens föräldrar. Barn lär sig mest i skolan – av utbildade pedagoger – och inte på fritiden.

När skolan lämnar över delar av ansvaret till föräldrarna ökar också klyftorna eftersom barnen har olika hemförhållanden, behov och förutsättningar. Trots detta är det få läxor som är individanpassade. Att individanpassa läxor är tidskrävande för lärare och tid är en bristvara i dagens skola.

En stor andel av eleverna i svenska skolor har liten eller ingen hjälp från sina föräldrar när det kommer till läxor eftersom de inte talar svenska, har sociala problem, för låga egna kunskaper eller för dåligt med tid. Någons förälder arbetar kvällstid och kan inte hjälpa till vid läxläsning. En annan elev har adhd och behöver all energi för att klara sig igenom skoldagens krav på fokus och stillasittande. En tredje elev har många syskon och ingen chans till lugn och ro eller hjälp. Andelen som lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet är dubbelt så stor i socioekonomiskt utsatta områdena jämfört med i riket totalt. Samtidigt kan de rika köpa läxhjälp för att deras barn ska få en ännu bättre start i livet. 

En läxfri skola är en del i att skapa jämställda och jämlika uppväxtvillkor för alla. Skattepengar ska användas till fler resurser i skolan så att lärarna får mer tid med eleverna samt att eleverna får fler timmar i skolan. I stället för att rätta och skriva läxor kan lärarna stötta eleverna på skolan. 

Vuxna avråds från att ta med sig jobbet hem för att undvika osund stress. Med barn gör vi tvärtom när de får läxor. I Sverige har vi arbetstidslagar för vuxna men inte för elever. Ingen har ansvaret för hur lång en elevs arbetsdag blir när alla läxor ska göras.

Vanligast är att känna stress på grund av läxor eller prov, där hälften av barnen mellan 10 och 18 år känner sig stressade, enligt den undersökning om barns stress som SCB publicerade i december 2013. Undersökningen visar att generellt är det vanligare hos äldre barn att känna sig stressade när det gäller skolan. Men den visar också att ett av tre barn mellan 10 och 12 år känner sig stressat på grund av läxor eller prov, vilket motsvarar ungefär 89 000 barn.

Läxor är ett brott mot de mänskliga rättigheterna eftersom barnen inte får den vila och återhämtning de behöver. I FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, står det att alla barn har samma rättigheter och lika värde och att ingen får diskrimineras, barnets bästa ska alltid komma i första rummet, barnet har rätt till gratis grundskoleutbildning samt att barnet har rätt till lek, vila och fritid.

Att öka klyftorna i samhället och stressen hos barn känns extra onödigt när det finns forskning som visar att läxor har låg eller ingen effekt på inlärningen upp till årskurs fem. Dessutom är läxor inte obligatoriska. De regleras inte i skollagen och de nämns heller inte i läroplanen. 

Därför ska grundskolorna vara läxfria.